10 maj - unprofessional wrestling

Jag vet jag vet, nada uppdatering. Jag har faktiskt ingen ursäkt, jag har verkligen ara vart slapp. Eller jo, fram tills att videoproduktionen slutade så skyller jag på den, för den tog nästan livet av mig.

Tacka gudarna för att även videoproduktionskursen hade sitt slut. Tillslut var många utav oss nära på att börja gråta när vi föll över tanken att vi måste tillbaka till skolan för att fortsätta redigera och andra värdelösa saker man gjorde i fullt ologiska program. Fyyy vad jobbigt det har vart verkligen och när det också har vart helt ointressant så har jag inget att längta till eller vad man ska säga. Jo, kundmötena och jobbet mot kunden var roligt, men allt som hade med den praktiska produktionen var värdelös.
Mitt ljus i mörkret har vart en av våra föreläsare, den söta lilla Jimmy. Han är så fin att jag blir helt rörd nä jag ser honom. Han är den enda huvudpersonen i den här kursen som har vetat vad han har lärt ut. Jimmy är bäst i världen!

Just nu håller vi på med Bild, form och webb 2 och det är verkligen jätteroligt! Vi hade första delkursen i slutet på höstterminen, men då hade vi en annan lärare för att Anja som lär ut nu var mammaledig. Och den läraren var helkass. Anja står och kämpar framme vid tavlan med oss och tror att vi kan en massa saker som vi egentligen borde kunna från förra kursen. Och så blir hon tvungen att lägga ner en massa extratid på att lära oss allt det vi har tappat genom att lägga upp handledningar och sätta in extra föreläsningar. Jag skäms verkligen inför henne, för hon är verkligen så himla snäll och vill så väl och det märks att hon är skitirriterad på den vikarierande läraren som har sabbat kursen för oss.
Men jag älskar denna kursen för att det är första på länge (bortsett från radion) där jag känner att jag hajar vad vi snackar om med en gång! Mycket utav det känner jag igen från gymnasiet och allt känns logiskt och jag fattar hur allt ska hänga ihop. Inte med en gång alla gånger, men det faller på plats ganska fort. Det är långt ifrån alla som känner så, det är några stackare i klassen som verkligen kämpar med alla koder.
Det känns jävligt skönt att avsluta med en kurs där man inte behöver slita ihjäl sig bara för att fatta meningen med det hela (som jag kände med videokursen).

HUR VAR MIN FÖDELSEDAG KANSKE NI UNDRAR??
Och då ska jag berätta för er att det va heeeeeeeeeeeeeeeeeeeeelt jävla magisk! Allt och alla var helt underbara som hjälpte till med festen och som festade med mig.
Vi hade bokat en av studentpubarna och hade min 20 årfest där innan deras ordinarie öppningstid vid 21:30. Så från 18 typ var det fullt ös och alla blev megatankade och dansade på borden och sjöng för mig och gav mig fruktansvärda lambos (en drickramsa som alla runt om en skriker så man blir tvungen att halsa sitt glas/flaska) så att jag också blev aspackad. Sent på natten kom alla MEMare på den fantastiska idén att bada. Ssagt och gjort, lite mer än halva vår klass plus lite andra folk traskade ner mot Kattrumpan och slet av sig kläderna och kastade sig i. Sanna kastade sig på backen istället och lyckades bryta nyckelbenet, men hon crawlade sig i vattnet också innan hon la sig på en parkbänk och kved. Tråkigt nog så trodde hon att hennes axel hade hoppat ur led (den gamla handbollsräven påstod att hennes arm gjorde det ibland och att hon minsann visste om hur det kändes) och vi var ett par stycken som drog lite slött i hennes arm för att försöka få den i led igen. Men när inte det funkade ropade vi fram Hoffa som har jobbat som gyminstruktör och kändes som det givna valet.
Frågan klassen ställer sig är om det var Hoffa som slet sönder Sannas nyckelben eller om det var brutet från början.. För när Sanna krälade sig till akuten morgonen efter så konstaterade läkaren att "benbitarena i nyckelbenet som ovanligt långt isär för att vara en vanlig fraktur".

Och jag fick jättefina presenter! Av Hannah fick jag en flamingo och snurrar på huvudet och joddlar om man nyper honom i armen. Jag skrattade tills jag grät och krampade när jag fick den, för jag har aldrig sett något så klockrent i hela mitt liv.
Av Johanna, Izza, Emmy, Christoffer, Rikard, Eric, Micke och Johan (förlåt om jag glömmer någon) fick jag ett album med dikter och bilder som de hade klippt ihop om mig och mitt år tillsammans med dem. Det var verkligen så fint, jag blev så himla rörd enda in i själen!
Tack ännu en gång till alla som grattade mig och som deltog på något sätt under min födelsedag! Och tack Frida och Klara som ringde från England och Australien bara för att gratta mig!

En annan ska ju också digga fet musik på PEACE AND FUCKING LOVE i sommar också. Och en annan har ju också blivit utsedd till FADDER UNDER NOLLNINGEN NÄSTA ÅR! Dessutom är vi ett par stycken som funderar på att resa i sommar, typ andra veckan i augusti vilket hade vart sjukt nice. Och på tal om nice - så har jag och Riddarn skickat in våra officiella ansökningar till skolan i Nice.
Det är vad som händer här nere. Vädret är helt underbart och livet flyter på ganska fint just nu. Och det är Länsfinal i MusikDirekt på Kalmar Teater på lördag klockan 18!!! 

Jag och Anna har precis suttit och glott Eurovision Songcontest. Lycka från tv. Jävla öststater som ska vela med varandra hela tiden. Och en hemsk tanke slog oss när vi satt här och förfärades över allas okunnighet och falsksång: hur dålig var de akterna som förlorade mot gaphalsen som representerar landet? Visst alla länder har inte tävlingar, men den stora delen av de deltagande länderna har ju det. Hujedamig, nu ska här sovas

Hej&Hå