3 november - så in i bomben kan misstolkas vid avlyssning
Nu cyklar jag iväg på pluggdejt med Emmy!
Och jag hatar att DÅström och Henkelito hämtade en gammal tenta som visade sig vara helt jävla extremt svårt med grejer som vi aldrig har snackat om. Gud och jag har ju en ganska tight kontakt, men om vår tenta på fredag blir lika svår, måste jag nog bryta lite band med den killen..
Lyssnar förövrigt på en helt underbar lista på P3 nu: vad man inte bör prata om i telefonen ifall din telefon är avlyssnad. Rapport har tydligen gått ut med ett förslag om varför bombhoten i Gbg blev så uppblossade. Jag vet inte mycket om det med tydligen var det ju aldrig någon bomb på plats utan bara ett möjligt hot man har snappat upp av att man har lyssnat av misstänktas telefoner och telefonkontakt med andra misstänkta.
Tillexempel bör du inte berätta för din väninna hur jobbig din unge var med dessa ord (ungefärligt citerat): "...tillslut ville jag bara stoppa in en handgranat på den lille terroristen." Värt att tänka på!
Och jag hatar att DÅström och Henkelito hämtade en gammal tenta som visade sig vara helt jävla extremt svårt med grejer som vi aldrig har snackat om. Gud och jag har ju en ganska tight kontakt, men om vår tenta på fredag blir lika svår, måste jag nog bryta lite band med den killen..
Lyssnar förövrigt på en helt underbar lista på P3 nu: vad man inte bör prata om i telefonen ifall din telefon är avlyssnad. Rapport har tydligen gått ut med ett förslag om varför bombhoten i Gbg blev så uppblossade. Jag vet inte mycket om det med tydligen var det ju aldrig någon bomb på plats utan bara ett möjligt hot man har snappat upp av att man har lyssnat av misstänktas telefoner och telefonkontakt med andra misstänkta.
Tillexempel bör du inte berätta för din väninna hur jobbig din unge var med dessa ord (ungefärligt citerat): "...tillslut ville jag bara stoppa in en handgranat på den lille terroristen." Värt att tänka på!
2 november - tapetklister under mina skor
Fan jag ville fixa ihop en ny design på bloggen och här sitter jag och skäms över hur mycket klockan är! Tiden rann iväg och jag glömde helt bort mig i alla jävla koder och tecken. Men men, ganska ok blev det iaf. Förutom att jag inte får bort punkterna framför månaderna i menyn - har suttit och försökt eliminera dem i typ.. en fucking evighet!
Idag var det föreläsning 13-16 och allt va lika rörigt som vanligt. Jag blev sur och sket tillslut i att anteckna eftersom tantan ändå inte väntar på att man ska få skriva klart. Var det inte stödord man skulle använda powerpointen till - det var iaf vad lärarna har sagt till mig hela högstadiet och gymnasiet. Man ska INTE lägg upp halva noveller på varje slide iaf, det är ett som är säkert! Damn you!
Nästan hela klassen stack vid 14:30 för klockan 15 var det informationsmöte för de som vill ut på utlandsstudier. Det vill säga jag. Och typ 999 till.
Vi gick genom basicstuff om hur mycket det kan komma att kosta med olika språktester med mera och lite lätt om vart man kan åka och med vilka arrangörer man kommer att samarbeta med.
Det är ca 1000 som söker i år eftersom att Växjö och Kalmar har gått ihop och blivit Linné, innan sökte varje skola för sig eftersom att de var två separata högskolor. Knivigt för nu kommer ju verkligen betygen att spela roll.. och jag kan inte lova att jag kommer ha vg i varje kurs, om ens någon alls(vg är högsta betyg i de flesta kurser)!
Jag tror jag ska bredda min sökradie och tänka mig att söka till både USA, England, Sydafrika, Australien. Det är väl ungefär alla länder där det talas engelska som förstaspråk. Men jaa.. håll tummarna för mig att jag ska kunna knipa en plats i USA!
Våra val ska vara inskickat den 1 dec, och vi kaanske kan hinna få ett sjukt preliminärt svar innan jullovet, annars får vi det i början av nästa år. Men vi ska inte åka förrän nästa vårtermin, alltså 2012.
Kom hem efter mötet och tänkte bara slänga i mig mat och sticka och plugga med Emmy, Johan och Mattias, men det jag totalt dog mentalt när jag kom hem. Jag satt bara och glodde framför mig i rummet och försökte få memorerat mina pluggkort, men det stod helt still!
Vid 20 ringde jag och beställde pluggsession med halvgranne Henkelito som vägrar kalla sig Henrik (det rullar inte bra i munnen tydligen.. trams) i lite panik och en stund senare stack hem till honom och så drog vi genom våra kort tillsammans. Hans flickvän konstaterade att det lät svårt och att hon knappt hade kunnat uttala vissa av begreppen när hon hade försökt hjälpa Henke att plugga igår. Och det är väl ungefär vad jag också känner..?
Sen dog någon i Köpenhamn-Barcelona matchen och då gick jag hem och sen dess har jag suttit här.. nice!
Idag var det föreläsning 13-16 och allt va lika rörigt som vanligt. Jag blev sur och sket tillslut i att anteckna eftersom tantan ändå inte väntar på att man ska få skriva klart. Var det inte stödord man skulle använda powerpointen till - det var iaf vad lärarna har sagt till mig hela högstadiet och gymnasiet. Man ska INTE lägg upp halva noveller på varje slide iaf, det är ett som är säkert! Damn you!
Nästan hela klassen stack vid 14:30 för klockan 15 var det informationsmöte för de som vill ut på utlandsstudier. Det vill säga jag. Och typ 999 till.
Vi gick genom basicstuff om hur mycket det kan komma att kosta med olika språktester med mera och lite lätt om vart man kan åka och med vilka arrangörer man kommer att samarbeta med.
Det är ca 1000 som söker i år eftersom att Växjö och Kalmar har gått ihop och blivit Linné, innan sökte varje skola för sig eftersom att de var två separata högskolor. Knivigt för nu kommer ju verkligen betygen att spela roll.. och jag kan inte lova att jag kommer ha vg i varje kurs, om ens någon alls(vg är högsta betyg i de flesta kurser)!
Jag tror jag ska bredda min sökradie och tänka mig att söka till både USA, England, Sydafrika, Australien. Det är väl ungefär alla länder där det talas engelska som förstaspråk. Men jaa.. håll tummarna för mig att jag ska kunna knipa en plats i USA!
Våra val ska vara inskickat den 1 dec, och vi kaanske kan hinna få ett sjukt preliminärt svar innan jullovet, annars får vi det i början av nästa år. Men vi ska inte åka förrän nästa vårtermin, alltså 2012.
Kom hem efter mötet och tänkte bara slänga i mig mat och sticka och plugga med Emmy, Johan och Mattias, men det jag totalt dog mentalt när jag kom hem. Jag satt bara och glodde framför mig i rummet och försökte få memorerat mina pluggkort, men det stod helt still!
Vid 20 ringde jag och beställde pluggsession med halvgranne Henkelito som vägrar kalla sig Henrik (det rullar inte bra i munnen tydligen.. trams) i lite panik och en stund senare stack hem till honom och så drog vi genom våra kort tillsammans. Hans flickvän konstaterade att det lät svårt och att hon knappt hade kunnat uttala vissa av begreppen när hon hade försökt hjälpa Henke att plugga igår. Och det är väl ungefär vad jag också känner..?
Sen dog någon i Köpenhamn-Barcelona matchen och då gick jag hem och sen dess har jag suttit här.. nice!
1 november - vad ska vi göra med henry?
Har nyss ätit min första skål müsli på hundra år ungefär. Jag vet inte vrf jag inte äter müsli, men jag tror att det är för att jag inte äter yoghurt, för laktosfri yoghurt är inte så god. Alldeles för söt. Men nu har jag alltså både köpt hem yoghurt och müsli. Bara så att ni vet vart ni har mig lixx.
Försov mig i morse, det tyckte jag va en bra grej. Jag var helt säker på att introduktionen till den nya kursen Bil, form & webb skulle vara imn, men nej den var visst idag. Så när Frida skrev ett paniksms "vilken sal är vi i, gud jag glömde kolla?" så blev jag mäkta förvånad. Men det tog mig tio min att flyga upp ur sängen, in i kläderna, få på mig smink, kuta till bilen och köra upp till skolan. Cuz Im good. Nästa kurs verkar verkligen bli kul, men krävande. Det verkar vara helt hyperkonstnärlig och praktiskt kurs i jämförelse med de platta och teoretiska kurser vi har haft hittills. Vi ska lära oss systemkamera, photoshop, indesign och illustrator. Det är ju program jag kan en del om från gymnasiet, men det ska bli skönt att börja om eftersom jag ibland bara har lärt mig det i panik för att jag har vart sjuk. Hur som haver, kursen börjar inte förrän nästa vecka, jag har ju fortfarande denna kursens tenta kvar..
Har suttit största delen av dagen i min fåtölj och pluggat med Nada Surf i bakgrunden. Jag fick deras skiva Lucky av Sara för typ två år sen. Jag vet att de finns på spotify, men det är som en symbolisk grej att lyssna på skivan på stereon. Usch vad jag saknar henne, jag hoppas verkligen att vi kan komma i närheten av varandra nästa vår när jag har utlandsstudier i usa. Eller iaf ha en resväg som inte tar minst 13 timmar med flyg och som kostar skjortan.. man säger att världen är liten, men det är en ganska kraftig sträcka mellan LA och Uddevalla/Kalmar.
Förutom Nada Surf har jag lyssnat konstigt mycket på Panic at the Disco och Flamboyant Bella, haha gamla favvisarnas dag.
Annars har jag suttit och tjatat med Anna och My i köket. Det är mysigt att bo i korridor när jag har de att snacka skit med hela dagarna. Tråkigt att My ska flytta till eget snart bara, men det är ju egentligen bara över gatan.. men det förändrar lite sättet att vara.
Har förresten kollat upp lite boogie- och lindykurser, jag funderar starkt på att börja! Eller på Dansinstitutet, största studion här i Kalmar. Men alla kurser är så dyra, typ 1100 för 14 tillfällen. Vill ju ha typ street/hiphop/dance hall eller ngt liknande. Äh det blir inte förrän till våren i vilket fall.
Nu vill jag blir frisk, för jag vill också starta ett halvnytt liv med Anna. Men det börjar kännas bättre för varje dag. Antar att toppen var i lördags, hoppas hoppas!!
Försov mig i morse, det tyckte jag va en bra grej. Jag var helt säker på att introduktionen till den nya kursen Bil, form & webb skulle vara imn, men nej den var visst idag. Så när Frida skrev ett paniksms "vilken sal är vi i, gud jag glömde kolla?" så blev jag mäkta förvånad. Men det tog mig tio min att flyga upp ur sängen, in i kläderna, få på mig smink, kuta till bilen och köra upp till skolan. Cuz Im good. Nästa kurs verkar verkligen bli kul, men krävande. Det verkar vara helt hyperkonstnärlig och praktiskt kurs i jämförelse med de platta och teoretiska kurser vi har haft hittills. Vi ska lära oss systemkamera, photoshop, indesign och illustrator. Det är ju program jag kan en del om från gymnasiet, men det ska bli skönt att börja om eftersom jag ibland bara har lärt mig det i panik för att jag har vart sjuk. Hur som haver, kursen börjar inte förrän nästa vecka, jag har ju fortfarande denna kursens tenta kvar..
Har suttit största delen av dagen i min fåtölj och pluggat med Nada Surf i bakgrunden. Jag fick deras skiva Lucky av Sara för typ två år sen. Jag vet att de finns på spotify, men det är som en symbolisk grej att lyssna på skivan på stereon. Usch vad jag saknar henne, jag hoppas verkligen att vi kan komma i närheten av varandra nästa vår när jag har utlandsstudier i usa. Eller iaf ha en resväg som inte tar minst 13 timmar med flyg och som kostar skjortan.. man säger att världen är liten, men det är en ganska kraftig sträcka mellan LA och Uddevalla/Kalmar.
Förutom Nada Surf har jag lyssnat konstigt mycket på Panic at the Disco och Flamboyant Bella, haha gamla favvisarnas dag.
Annars har jag suttit och tjatat med Anna och My i köket. Det är mysigt att bo i korridor när jag har de att snacka skit med hela dagarna. Tråkigt att My ska flytta till eget snart bara, men det är ju egentligen bara över gatan.. men det förändrar lite sättet att vara.
Har förresten kollat upp lite boogie- och lindykurser, jag funderar starkt på att börja! Eller på Dansinstitutet, största studion här i Kalmar. Men alla kurser är så dyra, typ 1100 för 14 tillfällen. Vill ju ha typ street/hiphop/dance hall eller ngt liknande. Äh det blir inte förrän till våren i vilket fall.
Nu vill jag blir frisk, för jag vill också starta ett halvnytt liv med Anna. Men det börjar kännas bättre för varje dag. Antar att toppen var i lördags, hoppas hoppas!!
31 oktober - låt oss flyga iväg allesammans?
Idag har jag vart väldigt spartansk i mitt sätt att vara. Jag har gjort noll utöver det tvungna - och nej, jag har inte räknat plugga till kurstentan på fredag som en av de sakerna.
Det har väl blivit typ sju avsnitt The Big Bang Theory, kollat runt på folks halloweenbilder, en massa kaffe och te, lite mat, bloggläsande och försökfixande med en såndära tumbler-blogg, men får se vad det blir av det..
Det har väl blivit typ sju avsnitt The Big Bang Theory, kollat runt på folks halloweenbilder, en massa kaffe och te, lite mat, bloggläsande och försökfixande med en såndära tumbler-blogg, men får se vad det blir av det..
31 oktober - time for Swiss (21-24 okt)
Kom på den lilla detaljen att jag inte har berättat om min tripp till the land of the mountain goats! Schwiez!
So here it is:
Torsdagen den 21 oktober börjar med att gå upp innan tuppen i Bokenäs, fulsova ner på bussen till Gbg, rusa genom Nils Ericssons Stationen, hoppa på fel flygbuss, åka tillbaka för att fem minuter senare rusa genom Nils Ericssons Stationen och hoppa på rätt flygbuss som tog mig till Landvetter. Och ja, där va allt det bruka, jag vela runt och köpte ett packe superbra läppglans (jag äger inget sen tidigare så jag tog det tanta sa till mig va bra) och en ny parfym i taxfreeshoppen (Calvin Klein's Beauty). Fulsova på planet till Frankfurt. Och där blev man avsläppt på på fel jävla sida av flygplatsen så jag fick kuta genom hela stället för att komma fram till min terminal. Stundtals va jag säker på att jag var utanför landet.
När jag kommer på det flyget som ska ta mig till Zürich så ser jag bara kolsvarta huvuden. Det visar sig att gästerna till ett stort indiskt bröllop har bestämt sig för att åka till Schweiz just den dagen, men det flyget (jag råkade tjuvlyssna när jag gick på planet, men jag vet inte om de hade vart på bröllop eller om de skulle det). Det är 97% indier på planet och jag blev ganska nervös för alla barn pekade på mig och mitt blonda hår och sen satt resten och stirrade på mig. Och när jag tog upp en bok för att läsa så började alla skratta, som att "höhö som att hon skulle kunna läsa".. Det va jävligt obehagligt, så jag fulsov den resan också.
Lexx stod och väntade på mig på flygplatsen. Haha idioten hade blivit av med sitt körkort så vi fick ta taxi hem till honom. Inte mig emot, det va ju inte jag som betalade. Faktum är att jag inte behövde betala på hela dagen/kvällen, den biten tog Lexx hand om. Tackar tackar sa jag då.
Vi hann med en del under dagen, bland annat att sticka till ett av Schweiz största köpcentrum (om bara råkade ligga i den lilla byn han bodde i)och köpa kläder och skor till herrn. Jag hann flasha lite med mina kunskaper om jeans genom att viska vilka Levi's han borde fråga om.
Vi gick också genom en Swarowski-butik och det visade sig att de där jävla glasbitarna inte av så dyra ändå! Eller nu var vi ju i tillverkningslandet, men ändå, det gav mig lite kortare distans till de där fjantorna som trippar runt på röda mattor. Så olika är vi inte!
Dessutom köpte Lexx med sig en hel låda med något som kallas för Luxenburgare. Det ÄR guds gåva till människan.. det är som två små kakor, gjorda gudomliga ingredienser med smörkräm emellan. Det smälte i munnen på noll sek. Guuud va gott! Tyvärr hade de bara den konsistensen när dirr efter att de tog ut ur montern, för de blev stelare och segare för varje minut som gick. En timme senare va de som att äta en seg maräng. Det är visserligen itne fy skam, emn det är inget emot det himmelska ögonblick som de frasiga små kakbyltena smälte på tungan. ÅÅh!
På kvällen bjöd Lexx med mig till hans kompis Fabian's restaurang. Fabians födelsedag var dagen efter (på fredagen alltså) så tanken var att vi skulle få med honom ut och fira lite på förhand. Vi åt, och drack, tre rätters och skålade och skojade med Fabian som satt vid vårt bord och velade mer än han gjorde annat. Och när sista gästen hade gått, körde han hem oss till hans lägenhet, bytte kläder, övertalade sin übersnygga flickvän Gladys att följa med och sen gick vi i samlad trupp till Lexx klubb P1. Och på P1 va det självklart Oktoberfest-tema. Jag skrattade så jag fick tårar i ögonen, det var lederhosen och Heidi-klänningar så långt ögat såg och alla såg så jävla löjliga ut.
Jag viskade allvarligt till Fabian att det är exakt såhär jag tänker mig att schweizare ser ut. Då tittade hanförnärmat på mig och sa att "såhär ser vi då inte ut, det där är en folkdräkt från Bremen och de är dumma i huvudet där borta", och sen började han pilla på sin IPhone för att få fram en bild på en schweizisk folkdräkt. Den såg likadan ut som den från Bremen - fast med färgglada lederhosen. Jag dog.
Efter det är kvällen lite luddig, inte för att jag va för full, men för att vi åkte runt till en massa olika barer och att jag blev helt bortkollrad av att alla pratade schweiziska runt mig. Det är ett oroligt märkligt språk. Det är som.. tänk er att ni lyssnar på tysk radio, men att du är i bruset mellan två radiofrekvenser. Du hör att det är tyska fast det läggs till ett extra Kalle Anka-sprak i slutet av varje ord.
Efter P1 tror jag att vi var på det stället där den mest sönderknarkade killen jag sett kommer fram och hälsar och förklarar vilka vackra kvinnor vi svenskor är, med mera med mera. Jag fick väl inte riktigt samma bild av de schweiziska männen just i den stunden dock.. Det var också där som jag och Fabian dansade lite battle genom rutan till buddahmunken som gick runt och drev utanför.
Sista baren/nattklubben var iaf ett nyöppnat ställe mitt i Zürich som hade invigds två veckor tidigare av Samuel L Jackson och han som spelar Ron i Harry Potter-filmerna. Jag och Gladys tyckte att vi kände deras andrar sväva runt oss. Det kanske var dödskallarna av Swarowskikristaller som prydde väggarna Och eftersom att klockan hade passerat tolv a loong time ago när vi kom dit, så betydde det att Fabian fyllde år. Fram med skumpa och ståt och allsång på schweiziska, hurra hurra! Sen sprang alla ner i källarn och drog några linor och sen upp igen. Det tog dock tid innan jag förstod varför alla sprang ner i källarn så ofta, blond och naiv som jag är. Och när jag frågade tittade Lexx på mig som om jag frågade hur man cyklar. Tydligen gör man så där nere, och det gör väl vissa här uppe också bara det att jag inte är bland de som sysslar med det. Tror jag..? I vilket fall ville jag bort från den klubben ganska omgående, för jag tycker det är läskigt med sånt..
Allt som allt hade jag en förjävla härlig toppenkväll verkligen :D
På fredagen mötte jag upp pappa och Hjördis och landslaget på flygplatsen och åkte med pappa och Hjördis till Schaffhausen. Det var en fin och mysig liten stad där ingen förstår engelska och inget vill lära sig det heller. Inte så att de inte vill prata med folk som inte snackar tyska, de va ett snällt folk, men det hjälper inte när de svarar på tyska när man har ställ en fråga på engelska. Det håller inte lix.
Hela den dagen var extremt seg för min del, men vi ranta runt lite i stan och kikade på en massa vackra byggnader och sen åt vi nice middag på en italiensk restaurang och sen dog vi sängarna. Jag fick ett skitfint litet eget rum (eftersom tyskarna inte alls fattar att man faktiskt kan vara tre som vill bo på hotell) med vy över takåsarna.
Tävlingen var på lördagen och började vid 11 på morgonen och slutade någon gång vid 1:30. DET mina damer och herrar, är vad jag kallar en lång dag. Inte bara för att den rent tidsmässigt är lång, utan för att den kändes ännu längre när man sitter helt still på en stol i sådär 13-14 timmar med hög musik i högtalarna och en svensk hejarklack som dönar runt om en.
Men tävlingen gick bra för Simon, och för resten av det svenska danslandslaget över lag. Vi fick många finalplaser och juniorklassen i Boogie Woggie vanns av våra Elin och Anton och tredjepalatsen i vuxenklassen kneps av våra Andreas och Marielle. Simon kom på 13onde plats av 25 tävlande, och det är ju helt sagolikt bra med tanke på att han är förstaårs junior! Han var lite besviken eftersom att den var de 12 innan honom som kom till semifinal, så han missade semin med ett poäng. Men när allt hade lugnat sig så kändes allt bra. Och jag är sjukt stolt över honom och Melinda, mina små guldungar!
Det var en jävligt underhållande resa, med mycket alkoholhets både torsdag och lördag från alla de håll :)
So here it is:
Torsdagen den 21 oktober börjar med att gå upp innan tuppen i Bokenäs, fulsova ner på bussen till Gbg, rusa genom Nils Ericssons Stationen, hoppa på fel flygbuss, åka tillbaka för att fem minuter senare rusa genom Nils Ericssons Stationen och hoppa på rätt flygbuss som tog mig till Landvetter. Och ja, där va allt det bruka, jag vela runt och köpte ett packe superbra läppglans (jag äger inget sen tidigare så jag tog det tanta sa till mig va bra) och en ny parfym i taxfreeshoppen (Calvin Klein's Beauty). Fulsova på planet till Frankfurt. Och där blev man avsläppt på på fel jävla sida av flygplatsen så jag fick kuta genom hela stället för att komma fram till min terminal. Stundtals va jag säker på att jag var utanför landet.
När jag kommer på det flyget som ska ta mig till Zürich så ser jag bara kolsvarta huvuden. Det visar sig att gästerna till ett stort indiskt bröllop har bestämt sig för att åka till Schweiz just den dagen, men det flyget (jag råkade tjuvlyssna när jag gick på planet, men jag vet inte om de hade vart på bröllop eller om de skulle det). Det är 97% indier på planet och jag blev ganska nervös för alla barn pekade på mig och mitt blonda hår och sen satt resten och stirrade på mig. Och när jag tog upp en bok för att läsa så började alla skratta, som att "höhö som att hon skulle kunna läsa".. Det va jävligt obehagligt, så jag fulsov den resan också.
Lexx stod och väntade på mig på flygplatsen. Haha idioten hade blivit av med sitt körkort så vi fick ta taxi hem till honom. Inte mig emot, det va ju inte jag som betalade. Faktum är att jag inte behövde betala på hela dagen/kvällen, den biten tog Lexx hand om. Tackar tackar sa jag då.
Vi hann med en del under dagen, bland annat att sticka till ett av Schweiz största köpcentrum (om bara råkade ligga i den lilla byn han bodde i)och köpa kläder och skor till herrn. Jag hann flasha lite med mina kunskaper om jeans genom att viska vilka Levi's han borde fråga om.
Vi gick också genom en Swarowski-butik och det visade sig att de där jävla glasbitarna inte av så dyra ändå! Eller nu var vi ju i tillverkningslandet, men ändå, det gav mig lite kortare distans till de där fjantorna som trippar runt på röda mattor. Så olika är vi inte!
Dessutom köpte Lexx med sig en hel låda med något som kallas för Luxenburgare. Det ÄR guds gåva till människan.. det är som två små kakor, gjorda gudomliga ingredienser med smörkräm emellan. Det smälte i munnen på noll sek. Guuud va gott! Tyvärr hade de bara den konsistensen när dirr efter att de tog ut ur montern, för de blev stelare och segare för varje minut som gick. En timme senare va de som att äta en seg maräng. Det är visserligen itne fy skam, emn det är inget emot det himmelska ögonblick som de frasiga små kakbyltena smälte på tungan. ÅÅh!
På kvällen bjöd Lexx med mig till hans kompis Fabian's restaurang. Fabians födelsedag var dagen efter (på fredagen alltså) så tanken var att vi skulle få med honom ut och fira lite på förhand. Vi åt, och drack, tre rätters och skålade och skojade med Fabian som satt vid vårt bord och velade mer än han gjorde annat. Och när sista gästen hade gått, körde han hem oss till hans lägenhet, bytte kläder, övertalade sin übersnygga flickvän Gladys att följa med och sen gick vi i samlad trupp till Lexx klubb P1. Och på P1 va det självklart Oktoberfest-tema. Jag skrattade så jag fick tårar i ögonen, det var lederhosen och Heidi-klänningar så långt ögat såg och alla såg så jävla löjliga ut.
Jag viskade allvarligt till Fabian att det är exakt såhär jag tänker mig att schweizare ser ut. Då tittade hanförnärmat på mig och sa att "såhär ser vi då inte ut, det där är en folkdräkt från Bremen och de är dumma i huvudet där borta", och sen började han pilla på sin IPhone för att få fram en bild på en schweizisk folkdräkt. Den såg likadan ut som den från Bremen - fast med färgglada lederhosen. Jag dog.
Efter det är kvällen lite luddig, inte för att jag va för full, men för att vi åkte runt till en massa olika barer och att jag blev helt bortkollrad av att alla pratade schweiziska runt mig. Det är ett oroligt märkligt språk. Det är som.. tänk er att ni lyssnar på tysk radio, men att du är i bruset mellan två radiofrekvenser. Du hör att det är tyska fast det läggs till ett extra Kalle Anka-sprak i slutet av varje ord.
Efter P1 tror jag att vi var på det stället där den mest sönderknarkade killen jag sett kommer fram och hälsar och förklarar vilka vackra kvinnor vi svenskor är, med mera med mera. Jag fick väl inte riktigt samma bild av de schweiziska männen just i den stunden dock.. Det var också där som jag och Fabian dansade lite battle genom rutan till buddahmunken som gick runt och drev utanför.
Sista baren/nattklubben var iaf ett nyöppnat ställe mitt i Zürich som hade invigds två veckor tidigare av Samuel L Jackson och han som spelar Ron i Harry Potter-filmerna. Jag och Gladys tyckte att vi kände deras andrar sväva runt oss. Det kanske var dödskallarna av Swarowskikristaller som prydde väggarna Och eftersom att klockan hade passerat tolv a loong time ago när vi kom dit, så betydde det att Fabian fyllde år. Fram med skumpa och ståt och allsång på schweiziska, hurra hurra! Sen sprang alla ner i källarn och drog några linor och sen upp igen. Det tog dock tid innan jag förstod varför alla sprang ner i källarn så ofta, blond och naiv som jag är. Och när jag frågade tittade Lexx på mig som om jag frågade hur man cyklar. Tydligen gör man så där nere, och det gör väl vissa här uppe också bara det att jag inte är bland de som sysslar med det. Tror jag..? I vilket fall ville jag bort från den klubben ganska omgående, för jag tycker det är läskigt med sånt..
Allt som allt hade jag en förjävla härlig toppenkväll verkligen :D
På fredagen mötte jag upp pappa och Hjördis och landslaget på flygplatsen och åkte med pappa och Hjördis till Schaffhausen. Det var en fin och mysig liten stad där ingen förstår engelska och inget vill lära sig det heller. Inte så att de inte vill prata med folk som inte snackar tyska, de va ett snällt folk, men det hjälper inte när de svarar på tyska när man har ställ en fråga på engelska. Det håller inte lix.
Hela den dagen var extremt seg för min del, men vi ranta runt lite i stan och kikade på en massa vackra byggnader och sen åt vi nice middag på en italiensk restaurang och sen dog vi sängarna. Jag fick ett skitfint litet eget rum (eftersom tyskarna inte alls fattar att man faktiskt kan vara tre som vill bo på hotell) med vy över takåsarna.
Tävlingen var på lördagen och började vid 11 på morgonen och slutade någon gång vid 1:30. DET mina damer och herrar, är vad jag kallar en lång dag. Inte bara för att den rent tidsmässigt är lång, utan för att den kändes ännu längre när man sitter helt still på en stol i sådär 13-14 timmar med hög musik i högtalarna och en svensk hejarklack som dönar runt om en.
Men tävlingen gick bra för Simon, och för resten av det svenska danslandslaget över lag. Vi fick många finalplaser och juniorklassen i Boogie Woggie vanns av våra Elin och Anton och tredjepalatsen i vuxenklassen kneps av våra Andreas och Marielle. Simon kom på 13onde plats av 25 tävlande, och det är ju helt sagolikt bra med tanke på att han är förstaårs junior! Han var lite besviken eftersom att den var de 12 innan honom som kom till semifinal, så han missade semin med ett poäng. Men när allt hade lugnat sig så kändes allt bra. Och jag är sjukt stolt över honom och Melinda, mina små guldungar!
Det var en jävligt underhållande resa, med mycket alkoholhets både torsdag och lördag från alla de håll :)
28 oktober - I wanna make wrongs that feels right
Just nu är allt sådär jag inte vill ha det. Jag bara hängr runt och kan inte förmå mig att göra något vettigt. Och med vettigt menar jag inte plugga, för det gör jag. Men jag orkar inte göra det dygnet runt även om jag har tiden. Jag vill ha något annat vid sidan av att göra, något jag kan längta efter på dagarna att "ååh jag längtar tills jag kommer hem så att jag kan..." Please fill in the blanks for me would ya? Och det är den här tiden om året som jag inte orkar.
Nu nu nu nu vill jag utomlands och jag kan inte vänta tills utlandsstudiemötet är på tisdag så att man kan få dräggla sig bort i länder som pratar svenska. Läs: USA.
Jag vill dit. Nu. Helst åkt igår, och redan vara där.
Jag vill möta våren i New York, åka spårvagn i San Fransisco, bada i Mexikanska Gulfen, äta cajun mat i New Orleans, surfa runt på Hawaii, gå gata upp och gata ner i Seattle, se på solnedgången på en brygga i Key West, studsa runt bland Disneyfigurer i Orlando, äta största och fetaste biffen på något sunkigt steakhouse som ligger utslängt bredvid en väg i södern, besöka en ranch i Texas och rida bort över vidderna, leta efter kändisar i Hollywood, hälsa på Sara som bor på gatan bredvid den gatan som ET cyklade på sin flygande cykel på i LA, jag vill bli galen av neonljus och smattrande enarmade banditer i Las Vegas, gå på en riktig basket eller ishockeymatch i Chicago, kolla på collegefootball och dö efter hunkarna som spelar på någon arena vid någora av de stora universiteten.
JAG VILL TILL USA, PRATA ENGELSKA OCH BLI BERÖMD FÖR MITT TYPISKT SVENSKA BLONDA HÅR OCH FÅ FRÅGOR OM JOBBIGA ISBJÖRNAR PÅ GATAN ELLER OM JAG KÄNNER VICTORIA SILVSTEDT!
Nu ska jag ut på en kvällspromenad och sluta in mig i mig själv en stund.
Jag har faktiskt vart väldigt duktig idag med tvättid och städning och plugg, men det är så stört att jämt känns som att något fattas. Ronja vet vad jag menar, ett riktigt jävla höstskrik är vad jag behöver. Pang på ba'.
Fan va jag itne orkar känna såhär! Inte här nere! Jag tycker så bra om klassen och Kalmar, men det finns.. så lite att göra? JA!
Yrrol: Jag är sjuuuk, och nu är jag törstig också.
Nu nu nu nu vill jag utomlands och jag kan inte vänta tills utlandsstudiemötet är på tisdag så att man kan få dräggla sig bort i länder som pratar svenska. Läs: USA.
Jag vill dit. Nu. Helst åkt igår, och redan vara där.
Jag vill möta våren i New York, åka spårvagn i San Fransisco, bada i Mexikanska Gulfen, äta cajun mat i New Orleans, surfa runt på Hawaii, gå gata upp och gata ner i Seattle, se på solnedgången på en brygga i Key West, studsa runt bland Disneyfigurer i Orlando, äta största och fetaste biffen på något sunkigt steakhouse som ligger utslängt bredvid en väg i södern, besöka en ranch i Texas och rida bort över vidderna, leta efter kändisar i Hollywood, hälsa på Sara som bor på gatan bredvid den gatan som ET cyklade på sin flygande cykel på i LA, jag vill bli galen av neonljus och smattrande enarmade banditer i Las Vegas, gå på en riktig basket eller ishockeymatch i Chicago, kolla på collegefootball och dö efter hunkarna som spelar på någon arena vid någora av de stora universiteten.
JAG VILL TILL USA, PRATA ENGELSKA OCH BLI BERÖMD FÖR MITT TYPISKT SVENSKA BLONDA HÅR OCH FÅ FRÅGOR OM JOBBIGA ISBJÖRNAR PÅ GATAN ELLER OM JAG KÄNNER VICTORIA SILVSTEDT!
Nu ska jag ut på en kvällspromenad och sluta in mig i mig själv en stund.
Jag har faktiskt vart väldigt duktig idag med tvättid och städning och plugg, men det är så stört att jämt känns som att något fattas. Ronja vet vad jag menar, ett riktigt jävla höstskrik är vad jag behöver. Pang på ba'.
Fan va jag itne orkar känna såhär! Inte här nere! Jag tycker så bra om klassen och Kalmar, men det finns.. så lite att göra? JA!
Yrrol: Jag är sjuuuk, och nu är jag törstig också.
16 oktober - köp inte en zebra, köp nått som hon har glädje av
Förutom Idol, så har jag diggat Povel the Ramel hela kvällen. Han är den fräckaste som fanns.
Dessutom har jag hurtat som ett as på Nautilus, jag är så stolt och glad att jag kan röra mig normalt nu. Fan va bra det gick, det kändes rätt i hela mig.
Dock är jag ju världens drygaste människa att vara runt när det gymmas. Jag blir så fokuserad! Idag ställde jag mig på rullbandet och tjugo min senare pickade Vivica på min axel - då visade det sig att jag hade sprungit bredvid henne utan att jag hade uppfattat att hon va där. Visst, hon hade inte heller märkt mig, men hon va ju inne i sitt spring när jag ställde mig där. Haha det är andra gången jag är drygröven mot Vicious Vivi på gymmet!
Fredagens Idol-dos intog i köket tillsammans med My. Vi snackade nog mer om aliens, magiska siffror, astrologi och annat viktigt än vad vi kollad eIdol. Som vi sa, har man kommit upp i varv så är det jävligt svårt att sluta vara djup och ologisk.
Dessutom har jag hurtat som ett as på Nautilus, jag är så stolt och glad att jag kan röra mig normalt nu. Fan va bra det gick, det kändes rätt i hela mig.
Dock är jag ju världens drygaste människa att vara runt när det gymmas. Jag blir så fokuserad! Idag ställde jag mig på rullbandet och tjugo min senare pickade Vivica på min axel - då visade det sig att jag hade sprungit bredvid henne utan att jag hade uppfattat att hon va där. Visst, hon hade inte heller märkt mig, men hon va ju inne i sitt spring när jag ställde mig där. Haha det är andra gången jag är drygröven mot Vicious Vivi på gymmet!
Fredagens Idol-dos intog i köket tillsammans med My. Vi snackade nog mer om aliens, magiska siffror, astrologi och annat viktigt än vad vi kollad eIdol. Som vi sa, har man kommit upp i varv så är det jävligt svårt att sluta vara djup och ologisk.
14 oktober - shu bre, jalla bye, gonatt fuck alla er
Här sitter jag och fnittrar åt alla gamla lustigheter jag har vräkt ur mig. Min gamle redaktör på Bohusläningen har skickat mig några av mina texter, så nu sitter jag här med kaffet i handen och läser.
Fan va många intressanta människor jag har träffat genom alla intervjuer! Jag har inte riktigt träffat filmstjärnor eller folk som har räddat världen, men människor med andra intressen än vad jag har. Som har vigt en del av sitt liv till att lära sig en viss grej, har besökt en viss plats eller som har vågat att säga emot eller stå upp inför sin sak. Folk som engagerar sig, det är fan det mest underbara som finns.
Jag älskar att träffa folk som brinner för något, som länge och väl kan berätta om en händelse eller liknande som har med sitt intresse att göra. Som i sin tur lär mig saker. Det är så underbart att se den rena glädjen som skiner som en gloria runt dem när de får förklara om sitt intresse.
Det sägs att en journalist vill skriva för "folket" och "bevisa sanningen" och "göra scoop", men som egentligen skriver den lättsmälta skiten som redaktionerna har snappat upp att den lata människan säger åt dem att skriva. Men jag måste påstå att jag skriver (skrev) för personerna som jag intervjuar. Jag vill ge de ett space att få skryta och stila, för det tycker jag alla förtjänar ibland!
Här är en krönika som jag skrev efter att ha vart på LSK-Gefle matchen för två år sen.
Det va strax efter att LSK hade kommit upp sig. Matchen innan hade de spelat mot IFK och hela stället hade vart helt smockat och hetsen hade vart enorm! När jag va där var det fullt på LSKs läktare, men det stod bara tre stackars hängivna fans på Gefles sida.
Och jag minns att jag senare fick ett mejl på bilddagboken av LSKs fanclub som tackade mig för att ha skrivit en krönika som varken rosade eller risade fotbollen som sport, utan att jag istället skrev om den underbara gemenskap man delar på läktarn. Åh då va jag gött med stolt kan ni tro, att som 16åring få ett mejl av ett gäng killar som var två-tre år äldre än mig minst, som erkände mig och min text.
Förra veckan var jag på jag på min allra första fotbollsmatch. (Jag var visserligen på en när jag var runt fyra år, men den räknas inte riktigt). Ljungkile SK mötte Gefle IF.
Folk runt omkring mig var jättepeppade och diskuterade lagets förutsättningar och slog vad om resultatet. Luften på läktaren var laddad och man hade väldiga förhoppningar på hemmalaget.
Och där satt jag, världens mest okunniga person inom just fotboll, på en stenhård läktare i Ljungkile och fattade inte ett dugg. Visserligen var stämningen inbjudande, men jag kände mig ändå lite utanför. För jag hade ju ingen koll på det andra lagets starkaste spelare eller hur många gula kort LSK hade fått i sina tidigare matcher.
Matchen började och jag försökte ändå så gott jag kunde. Jag trodde i min egna lilla värld att det var bollen som var det viktigaste inom fotboll. På tv fokuserar ju kameran mer eller mindre alltid på bollen, och det är det närmsta jag har kommit en fotbollsmatch tidigare.
Jag lade alltså all min kraft på att följa bollen. Men jag missade ju resten av spelet på grund av det. Jag märkte inte om någon fälldes eller fick en rejäl tackling förrän folk började bua. För när jag satt där och hade siktet inställt på bollen som for runt över planen, glömde jag helt bort att något hade hänt bakom eller framför den. Och för att inte verka helt efter, så buade jag lite tyst och skakade huvudet åt idioten på planen tillsammans med gubbarna på raden bakom.
Jag har alltid trott att fotboll var en enkel grej. Det verkar ju inte så svårt när man kollar från tvsoffan. 22 spelare, lite avbytare, några domare och en svartvit boll. Men så var det ju inte. För med allt det här följer en sjukt massa regler som jag, och säkert många med mig, inte alls begriper.
Vad är en off side till exempel? Jag slog upp det på internet och fick fram att ”en spelare är off side om han är närmare motståndarlagets mållinje än både bollen och den näst sista motspelaren.” Och jag kan ärligt säga att jag inte blev något som helst klokare av det. Vem har tid att kolla sånt? Det hade i vilket fall inte jag.
Jag var i stället tvungen att gång på gång svälja stoltheten och luta mig över axeln på närmaste personen och fråga vad som egentligen hände där ute på gräset.
Även om jag inte förstod så mycket när jag satt på Starke Arvids läktare, så var det ändå härligt att vara där. Det var en skön stämning bland publiken och det var ingen som var rädd för att prata med den okände grannen bredvid sig. För de hade alla ett gemensamt intresse.
Fotboll är en sport och underhåller och håller samman en grupp människor. Både i medgång och motgång. Det är faktiskt så att jag blir lite avundsjuk när jag tänker på det. Jag vill också dela intressen med resten av världen! Det blir definitivt en nästa match för mig, fast då tänker jag nog plugga in lite fotbollssnack innan så kanske jag kan bli en i gänget.
Fan va många intressanta människor jag har träffat genom alla intervjuer! Jag har inte riktigt träffat filmstjärnor eller folk som har räddat världen, men människor med andra intressen än vad jag har. Som har vigt en del av sitt liv till att lära sig en viss grej, har besökt en viss plats eller som har vågat att säga emot eller stå upp inför sin sak. Folk som engagerar sig, det är fan det mest underbara som finns.
Jag älskar att träffa folk som brinner för något, som länge och väl kan berätta om en händelse eller liknande som har med sitt intresse att göra. Som i sin tur lär mig saker. Det är så underbart att se den rena glädjen som skiner som en gloria runt dem när de får förklara om sitt intresse.
Det sägs att en journalist vill skriva för "folket" och "bevisa sanningen" och "göra scoop", men som egentligen skriver den lättsmälta skiten som redaktionerna har snappat upp att den lata människan säger åt dem att skriva. Men jag måste påstå att jag skriver (skrev) för personerna som jag intervjuar. Jag vill ge de ett space att få skryta och stila, för det tycker jag alla förtjänar ibland!
Här är en krönika som jag skrev efter att ha vart på LSK-Gefle matchen för två år sen.
Det va strax efter att LSK hade kommit upp sig. Matchen innan hade de spelat mot IFK och hela stället hade vart helt smockat och hetsen hade vart enorm! När jag va där var det fullt på LSKs läktare, men det stod bara tre stackars hängivna fans på Gefles sida.
Och jag minns att jag senare fick ett mejl på bilddagboken av LSKs fanclub som tackade mig för att ha skrivit en krönika som varken rosade eller risade fotbollen som sport, utan att jag istället skrev om den underbara gemenskap man delar på läktarn. Åh då va jag gött med stolt kan ni tro, att som 16åring få ett mejl av ett gäng killar som var två-tre år äldre än mig minst, som erkände mig och min text.
Förra veckan var jag på jag på min allra första fotbollsmatch. (Jag var visserligen på en när jag var runt fyra år, men den räknas inte riktigt). Ljungkile SK mötte Gefle IF.
Folk runt omkring mig var jättepeppade och diskuterade lagets förutsättningar och slog vad om resultatet. Luften på läktaren var laddad och man hade väldiga förhoppningar på hemmalaget.
Och där satt jag, världens mest okunniga person inom just fotboll, på en stenhård läktare i Ljungkile och fattade inte ett dugg. Visserligen var stämningen inbjudande, men jag kände mig ändå lite utanför. För jag hade ju ingen koll på det andra lagets starkaste spelare eller hur många gula kort LSK hade fått i sina tidigare matcher.
Matchen började och jag försökte ändå så gott jag kunde. Jag trodde i min egna lilla värld att det var bollen som var det viktigaste inom fotboll. På tv fokuserar ju kameran mer eller mindre alltid på bollen, och det är det närmsta jag har kommit en fotbollsmatch tidigare.
Jag lade alltså all min kraft på att följa bollen. Men jag missade ju resten av spelet på grund av det. Jag märkte inte om någon fälldes eller fick en rejäl tackling förrän folk började bua. För när jag satt där och hade siktet inställt på bollen som for runt över planen, glömde jag helt bort att något hade hänt bakom eller framför den. Och för att inte verka helt efter, så buade jag lite tyst och skakade huvudet åt idioten på planen tillsammans med gubbarna på raden bakom.
Jag har alltid trott att fotboll var en enkel grej. Det verkar ju inte så svårt när man kollar från tvsoffan. 22 spelare, lite avbytare, några domare och en svartvit boll. Men så var det ju inte. För med allt det här följer en sjukt massa regler som jag, och säkert många med mig, inte alls begriper.
Vad är en off side till exempel? Jag slog upp det på internet och fick fram att ”en spelare är off side om han är närmare motståndarlagets mållinje än både bollen och den näst sista motspelaren.” Och jag kan ärligt säga att jag inte blev något som helst klokare av det. Vem har tid att kolla sånt? Det hade i vilket fall inte jag.
Jag var i stället tvungen att gång på gång svälja stoltheten och luta mig över axeln på närmaste personen och fråga vad som egentligen hände där ute på gräset.
Även om jag inte förstod så mycket när jag satt på Starke Arvids läktare, så var det ändå härligt att vara där. Det var en skön stämning bland publiken och det var ingen som var rädd för att prata med den okände grannen bredvid sig. För de hade alla ett gemensamt intresse.
Fotboll är en sport och underhåller och håller samman en grupp människor. Både i medgång och motgång. Det är faktiskt så att jag blir lite avundsjuk när jag tänker på det. Jag vill också dela intressen med resten av världen! Det blir definitivt en nästa match för mig, fast då tänker jag nog plugga in lite fotbollssnack innan så kanske jag kan bli en i gänget.
Idag mår jag sämre än jag förtjänar. Herregud va va illa det är stundtals!
Men jag hade det så jävla bra igår! Faan va jag älskar att se folk så uppklädda och fina och glada! Vi är så fina människor MEM, vi är så bra!
Men jag hade det så jävla bra igår! Faan va jag älskar att se folk så uppklädda och fina och glada! Vi är så fina människor MEM, vi är så bra!
13 oktober - frisk eller fit?
Sitter på föreläsning och lyssnar på alla vackra uttal som läraren försöker sig på när hon ska ropa upp folk med svåra namn. Ibland lyckas hon och ibland blir det gaanska så fel.
Annars har jag suttit och chattat med Klara som velar i sanden med snygga surfare på andra sidan jorden. Det ska hon ge fan i och tänka på oss andra som pälsar på oss mängder med kläder när vi ska ut i den torra kylan. Sanny är inte medräknad här, flyttar man till Nordnorge så får man faktiskt skylla sig själv om snön faller i mitten på oktober.
Igår va det fosball @ Ritchies residens med Norrland och Robin. Och som herrn har rustat upp stället. Gardiner, träd och någon sorts utspridd post-it-lappskonst. Vajert må jag säga.
Sverige gjrode en superinsats och Mellberg va bäst på planen. Just kiddin', men jag bryr mig noll egentligen. Vill bara åt de sekunder med tröjbyten som sker efter matchen. Gillade speciellt att nummer 2 i Holland bjöd på några halvnakna sekunder. Utöver det så var jag mest aktiv i de diskussioner som handlade om huruvida Hollands spelare var pårökta eller ej.
Suit-up-day idag, och vi är några som tog det seriöst och tog på oss kavajen i morse, några svikare som sket i det, och sen har vi självklart några personer som gick all in, rätt in i kaklet. As usual. Till den sista gruppen räknar jag självklart Gartty och Johan, de är så fina att jag nästan fick en tår i ögat i morse.
Ikväll hoppas jag dock att fler går all in, på alla nivåer. För ikväll är det partaj och DÅström står för förgillet. Gille är för övrigt ett jävligt märkligt ord tycker jag, ett ord som man trodde försvann ur tiden vid sekelskiftet. Men nej, det finns några som håller hårt traditionerna.
Jag och Jay satt precis och ojja oss över en artikel från Aftonbladet om hur mycket man måste träna för att bränna alla kalorier i en muffins. Det kändes sådär att läsa det kan vi ju erkänna. Och eftersom vi båda är lite småkrassliga så blir det ju en hel vetenskap att räkna ut om man är tillräckligt frisk så att man kan träna ikväll eller om man faktiskt borde avstå, vila kroppen och träna imn.. Frisk eller fit? Vad väger tyngst?
Annars har jag suttit och chattat med Klara som velar i sanden med snygga surfare på andra sidan jorden. Det ska hon ge fan i och tänka på oss andra som pälsar på oss mängder med kläder när vi ska ut i den torra kylan. Sanny är inte medräknad här, flyttar man till Nordnorge så får man faktiskt skylla sig själv om snön faller i mitten på oktober.
Igår va det fosball @ Ritchies residens med Norrland och Robin. Och som herrn har rustat upp stället. Gardiner, träd och någon sorts utspridd post-it-lappskonst. Vajert må jag säga.
Sverige gjrode en superinsats och Mellberg va bäst på planen. Just kiddin', men jag bryr mig noll egentligen. Vill bara åt de sekunder med tröjbyten som sker efter matchen. Gillade speciellt att nummer 2 i Holland bjöd på några halvnakna sekunder. Utöver det så var jag mest aktiv i de diskussioner som handlade om huruvida Hollands spelare var pårökta eller ej.
Suit-up-day idag, och vi är några som tog det seriöst och tog på oss kavajen i morse, några svikare som sket i det, och sen har vi självklart några personer som gick all in, rätt in i kaklet. As usual. Till den sista gruppen räknar jag självklart Gartty och Johan, de är så fina att jag nästan fick en tår i ögat i morse.
Ikväll hoppas jag dock att fler går all in, på alla nivåer. För ikväll är det partaj och DÅström står för förgillet. Gille är för övrigt ett jävligt märkligt ord tycker jag, ett ord som man trodde försvann ur tiden vid sekelskiftet. Men nej, det finns några som håller hårt traditionerna.
Jag och Jay satt precis och ojja oss över en artikel från Aftonbladet om hur mycket man måste träna för att bränna alla kalorier i en muffins. Det kändes sådär att läsa det kan vi ju erkänna. Och eftersom vi båda är lite småkrassliga så blir det ju en hel vetenskap att räkna ut om man är tillräckligt frisk så att man kan träna ikväll eller om man faktiskt borde avstå, vila kroppen och träna imn.. Frisk eller fit? Vad väger tyngst?
11 oktober - douchetard
Jag myser med brunchrapporten och är vansinnigt sugen på clementiner. Är snart på g ner för trappen och in i Potatisboden på hörnan där min bästistant säljer frukt och grönt. Ska också bege mig till något bageri också och köpa något gottebröd.. måste bara sitta stilla en stund och glo tomt ut genom fönstret lite till.
Ikväll kanske jag ska våga mig bort på ett bodypump pass. Det kliar i kroppen på mig och jag måste få röra på mig, och på pumpen behöver jag inte studsa runt så mycket utan kan stå rätt soft och se stark ut. Problemet ligger i att jag vill vill vill springa av mig allt pirr i kroppen!! Jag blir nervig av att sitta still!
Försov mig idag också, och tappade bort mobilen i caféterian för någon kvart. Och lyckades ringa Perra (som jag är galet stolt och glad för eftersom grabben har köpt Cheers i Ua!) när han satt och skrev på viktiga papper hos Securitas. Det verkar inte som att helgens förbannelse riktigt har tvättats bort..
Den nya My Chemical Romance singeln "Nanana (nanana)" kan vara det jobbigaste jag har tvingats lyssna på. Det värsta är att jag hörde för någon vecka sen hur de hade bedyrat i sitt pressmeddelande att de hade gjort "en djupare och mer betydelsefull platta som är mer mogen".. Hur mogen är låten egentligen?? Sucks to be you känner jag!
Ibland, som nu, dreggar jag lite över H&Ms extremt snygge herrmodell. I bildserien på hemsidan är han verkligen.. omg. Sån är jag!
Ikväll kanske jag ska våga mig bort på ett bodypump pass. Det kliar i kroppen på mig och jag måste få röra på mig, och på pumpen behöver jag inte studsa runt så mycket utan kan stå rätt soft och se stark ut. Problemet ligger i att jag vill vill vill springa av mig allt pirr i kroppen!! Jag blir nervig av att sitta still!
Försov mig idag också, och tappade bort mobilen i caféterian för någon kvart. Och lyckades ringa Perra (som jag är galet stolt och glad för eftersom grabben har köpt Cheers i Ua!) när han satt och skrev på viktiga papper hos Securitas. Det verkar inte som att helgens förbannelse riktigt har tvättats bort..
Den nya My Chemical Romance singeln "Nanana (nanana)" kan vara det jobbigaste jag har tvingats lyssna på. Det värsta är att jag hörde för någon vecka sen hur de hade bedyrat i sitt pressmeddelande att de hade gjort "en djupare och mer betydelsefull platta som är mer mogen".. Hur mogen är låten egentligen?? Sucks to be you känner jag!
Ibland, som nu, dreggar jag lite över H&Ms extremt snygge herrmodell. I bildserien på hemsidan är han verkligen.. omg. Sån är jag!
10 oktober - jävlar i det sa polaren Pär
Avslutar dagen som den avslutades igår - med ett par sidor i litteraturen och Vreeswijk knäppandes i högtalarna - fast denna gång med rödvinsyrsel och nymöblerat rum.
Idag slog jag sönder min favoritvas. Jag vet att det låter old tant, men jag har en sån. Eller hade. Hyllan den stod på bestämde sig nämligen för att släppa i gipset och vika sig så att min fina gula vas sa krackelibank ner i golvet. Mmm, då tyckte jag att det va en bra grej att jag hade vaknat den morgonen!!!!!!
Som hämnd mot lagen om all jävlighet, och som tröst för mitt samvete så lurade jag med mig Frida och Mike till IKEA. Mycket bra idé. Bättre än mycket bra, för jag hade ju kanske inte räknat med att ett stycke bokhylla kunde väga så otroligt jävla mycket som det gjorde. Och de fick också vela runt lite och köpa diverse plock till sin lägenhet.
Och som vi alla vet, så är Pärlan stor på insidan så länge man behärskar trixen inom tetris. Och det gör jag ju. Vi fick tillochmed packat in Frida i baksätet trots att båda sätena va nerfällda. Hon satt både under, över, till vänster, till höger, på och bredvid saker - samtidigt!
Som tack köpte de et fetaste MAXmålet till mig! Jag provade den nya Mozzarella-burgarn, galet nice! Trots det så var Dagens Bästa när Frida viskar "jag känner mig så jävla dum", när vi står i drive-troughn och Frida sitter inklämd i baksätet bland alla grejer och skriker sin beställning. Det va fint.
Maten sluskade vi i oss i parets vardagsrum till tonerna av Doobidoo. Mike anser att svenskar sjunger för mycket. Vi har flest sing-a-long och musikgissningsprogram och vi ska jämt brista ut i sång när någon säger något som påminner oss om en textrad ur en låt. Jag och Frida sa först ifrån, men när vi insåg att vi plus resten av studiopubliken och gästerna i tvn sjöng med när Shirley Clamp skriker Ted Gärdestad fick vi hålla med. Konstigt när man tänker på det. I England sjunger man tydligen bara på fotbollsmatcher och när man är riktigt riktigt full, och oftast sammanträffar de två tillfällena.
Resten av dagen har gått åt att montera monstret till bokhylla, arrangera om lite i rummet så att bokhyllan blev sängfot..typ. Sen klädde jag på mig lite stass och entrade födelsedagsfesten som ägde rum i mitt kök. Jävligt trevlig kväll! Grattis till My!
Nu har jag lovat Steely att batikfärga hans soffa.. vi ska bara hitta en bajla först. En stor en. Sen blir Ritchies lya till det sunkiga haket ingen vill till. Har kanske lovat bort en palm också..
Och imn kanske jag har tvättid. Plus att jag ska plöja mig genom det sista i vår hemuppgift och de sista sidorna i första boken.
Halleluja för söndagar.. eller hur va det nu?
Idag slog jag sönder min favoritvas. Jag vet att det låter old tant, men jag har en sån. Eller hade. Hyllan den stod på bestämde sig nämligen för att släppa i gipset och vika sig så att min fina gula vas sa krackelibank ner i golvet. Mmm, då tyckte jag att det va en bra grej att jag hade vaknat den morgonen!!!!!!
Som hämnd mot lagen om all jävlighet, och som tröst för mitt samvete så lurade jag med mig Frida och Mike till IKEA. Mycket bra idé. Bättre än mycket bra, för jag hade ju kanske inte räknat med att ett stycke bokhylla kunde väga så otroligt jävla mycket som det gjorde. Och de fick också vela runt lite och köpa diverse plock till sin lägenhet.
Och som vi alla vet, så är Pärlan stor på insidan så länge man behärskar trixen inom tetris. Och det gör jag ju. Vi fick tillochmed packat in Frida i baksätet trots att båda sätena va nerfällda. Hon satt både under, över, till vänster, till höger, på och bredvid saker - samtidigt!
Som tack köpte de et fetaste MAXmålet till mig! Jag provade den nya Mozzarella-burgarn, galet nice! Trots det så var Dagens Bästa när Frida viskar "jag känner mig så jävla dum", när vi står i drive-troughn och Frida sitter inklämd i baksätet bland alla grejer och skriker sin beställning. Det va fint.
Maten sluskade vi i oss i parets vardagsrum till tonerna av Doobidoo. Mike anser att svenskar sjunger för mycket. Vi har flest sing-a-long och musikgissningsprogram och vi ska jämt brista ut i sång när någon säger något som påminner oss om en textrad ur en låt. Jag och Frida sa först ifrån, men när vi insåg att vi plus resten av studiopubliken och gästerna i tvn sjöng med när Shirley Clamp skriker Ted Gärdestad fick vi hålla med. Konstigt när man tänker på det. I England sjunger man tydligen bara på fotbollsmatcher och när man är riktigt riktigt full, och oftast sammanträffar de två tillfällena.
Resten av dagen har gått åt att montera monstret till bokhylla, arrangera om lite i rummet så att bokhyllan blev sängfot..typ. Sen klädde jag på mig lite stass och entrade födelsedagsfesten som ägde rum i mitt kök. Jävligt trevlig kväll! Grattis till My!
Nu har jag lovat Steely att batikfärga hans soffa.. vi ska bara hitta en bajla först. En stor en. Sen blir Ritchies lya till det sunkiga haket ingen vill till. Har kanske lovat bort en palm också..
Och imn kanske jag har tvättid. Plus att jag ska plöja mig genom det sista i vår hemuppgift och de sista sidorna i första boken.
Halleluja för söndagar.. eller hur va det nu?
7 oktober - tjo va det va livat i holken i lördags
Det regnar på Kalmar och här sitter jag i samma ställning som jag har gjort de senaste sex timmarna - vid skrivbordet med foten i högläge.
Jag har faktiskt vart något produktiv idag. Jag har skrivit klart länstexten till MuDi:s hemsida, och skickat in den till Katarina för att extrachecka datum och andra viktiga grejer. Sen har jag läst dryga 35 sidor i "vetenskapsteori för nybörjare", världens sämsta bok i världens sämsta ämne. Känner att kroppen dör lite mer för varje sida jag bläddrar mig genom. Sen har jag skrivit in alla understrukna rader i datorn.
Har också beställt tvättid för första gången i den här lägenheten! Mycket hi-tech bokningssystem, värsting datorn som man ska visa upp sin elnyckel för. Faktum är nog att jag inte riktigt säkert vet om jag har bokat tid.. men jag tryckte lite på lite knappar i olika färger och sen stod det ett ja eller nej alternativ, och då klickade jag ja. Hoppas att jag svarade ja på rätt grej bara. Det märker vi på söndag mellan 12-16.
Lördagens tenta var värdelös och jag hatar den. Jag kommer att få göra omtenta för att jag kunde fel saker och för att jag inte förstod de utomordentligt luddiga frågorna. Ååh så irriterad.
I söndags stack jag hem till Ua, i måndags var ajg på sjukhuset med foten och i tisdags satt jag på tåget hem igen. Fick reda på lagom till tågbytet i Borås att resten av veckans föreläsningar va inställda och att jag kunde ha stannat hos familjen till söndag, det är väl det som kallas lagen om all jävlighet?
Igår, onsdag, satt jag lite på bibblan, blev ifrånsrpungen på ICA, åkte hem till Henkus och så såg jag och DÅström på TopModel medan Gotland och Henke gjorde tacos. Tillbringade ett par timmar i hans Manhattan-lya och tittade på en massa youtubeklipp medan folk kom och gick.
Vad finns det nämna om lördags tentaslask?? Alla var fulla, alla var glada och alla var arga på det förbannade provet och ville krossa de hjärnceller som svikit oss under tentan. De filmer som har kommit upp på facebook speglar vår kväll gaaanska så bra!
Jag har faktiskt vart något produktiv idag. Jag har skrivit klart länstexten till MuDi:s hemsida, och skickat in den till Katarina för att extrachecka datum och andra viktiga grejer. Sen har jag läst dryga 35 sidor i "vetenskapsteori för nybörjare", världens sämsta bok i världens sämsta ämne. Känner att kroppen dör lite mer för varje sida jag bläddrar mig genom. Sen har jag skrivit in alla understrukna rader i datorn.
Har också beställt tvättid för första gången i den här lägenheten! Mycket hi-tech bokningssystem, värsting datorn som man ska visa upp sin elnyckel för. Faktum är nog att jag inte riktigt säkert vet om jag har bokat tid.. men jag tryckte lite på lite knappar i olika färger och sen stod det ett ja eller nej alternativ, och då klickade jag ja. Hoppas att jag svarade ja på rätt grej bara. Det märker vi på söndag mellan 12-16.
Lördagens tenta var värdelös och jag hatar den. Jag kommer att få göra omtenta för att jag kunde fel saker och för att jag inte förstod de utomordentligt luddiga frågorna. Ååh så irriterad.
I söndags stack jag hem till Ua, i måndags var ajg på sjukhuset med foten och i tisdags satt jag på tåget hem igen. Fick reda på lagom till tågbytet i Borås att resten av veckans föreläsningar va inställda och att jag kunde ha stannat hos familjen till söndag, det är väl det som kallas lagen om all jävlighet?
Igår, onsdag, satt jag lite på bibblan, blev ifrånsrpungen på ICA, åkte hem till Henkus och så såg jag och DÅström på TopModel medan Gotland och Henke gjorde tacos. Tillbringade ett par timmar i hans Manhattan-lya och tittade på en massa youtubeklipp medan folk kom och gick.
Vad finns det nämna om lördags tentaslask?? Alla var fulla, alla var glada och alla var arga på det förbannade provet och ville krossa de hjärnceller som svikit oss under tentan. De filmer som har kommit upp på facebook speglar vår kväll gaaanska så bra!
30 september - you look better when you smile
Usch, jag vet ju att jag mår bättre av att gå till gymmet och träna eller simma av mig tentastressen som börjar smyga sig på. Jag känner den i mina axlar och jag orkar inte ju biggest headache ever nu innan lördag. Jag har faktiskt inte tid med det!
Men sen hostar jag och snuvar jag värre sen jag på gymmet i måndags, that not a good thing vill jag lova. Och känner jag mig själv så är väl jag om någon experten på att strunta i min kropps signaler och sen sitta råförkyld i resten av hösten. Faaan jag hatar sånna här grejer!
Vad tror ni att jag gjorde igår? Jo förstår ni jag pluggade! Med LOlle, Henka, Marmontus, DÅström och Gartten. Det blev även galen thaibuffé.. eller om det va kinesiskt.. jag vet inte det va så mycket tjafs och jag vet inte riktigt vart jag hamnade. Och det va göööörgött.
Jag sticker till bibblis snart, bye
Men sen hostar jag och snuvar jag värre sen jag på gymmet i måndags, that not a good thing vill jag lova. Och känner jag mig själv så är väl jag om någon experten på att strunta i min kropps signaler och sen sitta råförkyld i resten av hösten. Faaan jag hatar sånna här grejer!
Vad tror ni att jag gjorde igår? Jo förstår ni jag pluggade! Med LOlle, Henka, Marmontus, DÅström och Gartten. Det blev även galen thaibuffé.. eller om det va kinesiskt.. jag vet inte det va så mycket tjafs och jag vet inte riktigt vart jag hamnade. Och det va göööörgött.
Jag sticker till bibblis snart, bye
28 september - am I brain dead yet?
Vad har jag inte pluggat in idag? Och hur mycket av det har fastnat? Hur mycket har jag och Henke inte vridit och vänt på alla frågor från de gamla tentorna? Hur ofta har vi inte ändrat perspektiv och försökt se det från ett annat håll?
Har någon räkningen på hur ofta vi har sagt "men sen så måste man ju tänka på..", "men om man tänker såhär istället..", "är det inte det som liknar det som heter det men upptäcktes av en annan forskare som tyckte såhär och egentligen menade såhär men som utgick från den här tanken..".
Hur många gånger har vi förklarat det på ett sätt, ansett att det är helt korrekt och gått till nästa bord eller grupprum och förklarat och insett att vi har helt jävla fucking fel? Och hur många gånger har vi missat ord som "uteslutade", "aldrig", "alltid", "saknar betydelse", och andra sånna där skitord som förändrar hela meningen?
Jag tror stenhårt på min och Friemers version av hela MKVpacket - det va egentligen en enda jävel som kom på allt, han va bara så pårökt att han insåg inte att han hade kommit på TYP samma sak tio år tidigare. Och eftersom det inte har kommit fram några nya teorier efter att Bob Marley dog, så är det ju ganska solklart att det är han.
Tack Rolf för all hjälp!! Den flickan är en pärla och ett gott sällskap en blåsig och ruggig kväll! Du också Eric.. :)
Har någon räkningen på hur ofta vi har sagt "men sen så måste man ju tänka på..", "men om man tänker såhär istället..", "är det inte det som liknar det som heter det men upptäcktes av en annan forskare som tyckte såhär och egentligen menade såhär men som utgick från den här tanken..".
Hur många gånger har vi förklarat det på ett sätt, ansett att det är helt korrekt och gått till nästa bord eller grupprum och förklarat och insett att vi har helt jävla fucking fel? Och hur många gånger har vi missat ord som "uteslutade", "aldrig", "alltid", "saknar betydelse", och andra sånna där skitord som förändrar hela meningen?
Jag tror stenhårt på min och Friemers version av hela MKVpacket - det va egentligen en enda jävel som kom på allt, han va bara så pårökt att han insåg inte att han hade kommit på TYP samma sak tio år tidigare. Och eftersom det inte har kommit fram några nya teorier efter att Bob Marley dog, så är det ju ganska solklart att det är han.
Tack Rolf för all hjälp!! Den flickan är en pärla och ett gott sällskap en blåsig och ruggig kväll! Du också Eric.. :)
27 september - jobba lite, tjäna mycket
I fredags va det en så jävla go dag! Om man bortser surprutten som skulle klaga överdrivet mycket på bestiktningen i morse!
Vaktmästaren, eller va han nu vill kalla sig, kommer till lägenheten vid 13 som planerat. Och innan då hade jag vart där och städat och flyttat ut alla mina sista grejer. Allt va görfint! Men då ska fjanten komma och klaga livet ur sig på lite damm som låg på en kontaktuttag och att jag inte hade tvättat rutan och verkligen förklara nedlåtande att jag har misslyckats med det enda man faktiskt kan misslyckas med. GUUD, vem blev grovt mobbad i skolan och vill få ut sin undergrävda ilska på alla runt sig? Jag menar, han är överste besiktigare i Kalmars skabbigaste område, hur cool kan du bli? Chilla 5 kilo, som L.Olle hade sagt!
Förutom min lilla bitterfitte-session jag fick efter att Herr Klago hade gått hem, så har dagen vart suverän! Lugn och stillsam men ändå super!
Jag hivade upp lite av det jag hade kvar i bilen i lägenheten, värmde mig lite ärtsoppa och stack till bibblan och satt och försökte reda ut lite begrepp med L.Olle, Henke och Deguard.
Plötsligt kom Marmonten och då skulle hela gänget helt plötsligt till IKEA! Så huxflux sitter man och knör i mittensätet i Henkes bil med en gallskrikandes Linda i framsätet och en chaufför som försöker förklara sin kärlek till Winnerbäck genom att sjunga.
Degartten och Olle följde med hem till mig och kolla Idol och möla i oss chips och dipp. När min och Lindas holidaydipp gick jag motvilligt över till Erics dilldipp.. jag gillar egentligen inte dipp. Men det heter ju dipp, och de tva fredag. What to do lixx?
När Linda hade gått hem hamnade jag och Eric på någon slags förfest i mitt gemensamma kök med lite skumt folk. Vissa väldigt trevliga, vissa inte alls lika nice. Men mest nice va ju lätt killen som skulle kunna VM i låt-mimning! Hahah, fsnns det en glamrocks-låt han inte kunde gör juckmoves till?? Svaret är nej, och hans något extrema steg fick vi uppleva på otryggt avstånd..
Vi tröttnade på allt juck och gick in till mig och kollade genom alla gamla Idolklipp vi kunde tänkas komma ihåg. Diskuterade sånna där vitkiga saker i livet, som hur en anka egentligen ser ut med mera osv.
Eric gick hem och woops se där, KlaraFuckingGunngarsson fick mig att se på Ingen bor i skogen tills jag insåg att klockan va 2 och jag grät pga att jag va både övertrött och att klippen va helt sagolikt klockrena. Klara känner mig, hon vet vad jag behöver sent en fredagsnatt ;)
Lördagen bjöd på sovmorgon, slit på gymmet och fest. Vad annars?
Festen började hos Sara vid 20, där DÅstörm tvunget skulle dricka ur det största kärlet huset kunde bjuda på (en Höganäs-vas som tydligen avr dyr och gjorde Sara mer och mer orolig ju fullare herrn blev) och Henke tvunget skulle kissa hela jävla tiden, och kvällen slutade vid halv 5 hos Rikard där jag, Ritchie och hans vän Dennis satt och glodde Centralskolanklipp och skrattgrät tills det knep i magen. Eller kvällen slutade väl egentligen när jag hade gått den otroligt korta vägen hem och däckat lite i sängen.. typ.
Söndagen.. ja, det va Gossip Girl för fullare muggar, från 11 på morgonen till halv 20 då jag gjorde ett smärre break för att se I rymden finns inga känslor på Sveriges äldsta biograf. Fantastisk film! Och den blev ju inte sämre av killen med mongoskrattet som skrattade för sig själv när han klippte häcken i parken!
Idag, måndag va det tidig föreläsning, sen möte med MusikDirekt-gänget här i Kalmar Län där jag kommer hjälpa till med som Katarina behöver hjälp med, men jag kommer först och främst stå för pressmeddelanden, infon på hemsidan och agera medarrangör på de olika spelställena. Precis som jag ville ha det!!
Efter mötet stack jag till bibblan, pluggade lite med Henke, Olle, Eric, Sanna, Johan, Emmy, Christoffer, och en sen Vivica. Glömde kvar mobilen, stack hem, pluggade lite till, kollade ett avsnitt GG, tränade av mig av stress och jobbiga strömningar i kroppen på gymmet, kom hem, stack ut på adventure i blåsten, gjorde min efterlängtade äggmacka och nu är jag här. Och nu blir det GG och sova. Tidigt föreläsning imn med - den SISTA INNAN TENTAN PÅ LÖRDAG. Gosh!
Vaktmästaren, eller va han nu vill kalla sig, kommer till lägenheten vid 13 som planerat. Och innan då hade jag vart där och städat och flyttat ut alla mina sista grejer. Allt va görfint! Men då ska fjanten komma och klaga livet ur sig på lite damm som låg på en kontaktuttag och att jag inte hade tvättat rutan och verkligen förklara nedlåtande att jag har misslyckats med det enda man faktiskt kan misslyckas med. GUUD, vem blev grovt mobbad i skolan och vill få ut sin undergrävda ilska på alla runt sig? Jag menar, han är överste besiktigare i Kalmars skabbigaste område, hur cool kan du bli? Chilla 5 kilo, som L.Olle hade sagt!
Förutom min lilla bitterfitte-session jag fick efter att Herr Klago hade gått hem, så har dagen vart suverän! Lugn och stillsam men ändå super!
Jag hivade upp lite av det jag hade kvar i bilen i lägenheten, värmde mig lite ärtsoppa och stack till bibblan och satt och försökte reda ut lite begrepp med L.Olle, Henke och Deguard.
Plötsligt kom Marmonten och då skulle hela gänget helt plötsligt till IKEA! Så huxflux sitter man och knör i mittensätet i Henkes bil med en gallskrikandes Linda i framsätet och en chaufför som försöker förklara sin kärlek till Winnerbäck genom att sjunga.
Degartten och Olle följde med hem till mig och kolla Idol och möla i oss chips och dipp. När min och Lindas holidaydipp gick jag motvilligt över till Erics dilldipp.. jag gillar egentligen inte dipp. Men det heter ju dipp, och de tva fredag. What to do lixx?
När Linda hade gått hem hamnade jag och Eric på någon slags förfest i mitt gemensamma kök med lite skumt folk. Vissa väldigt trevliga, vissa inte alls lika nice. Men mest nice va ju lätt killen som skulle kunna VM i låt-mimning! Hahah, fsnns det en glamrocks-låt han inte kunde gör juckmoves till?? Svaret är nej, och hans något extrema steg fick vi uppleva på otryggt avstånd..
Vi tröttnade på allt juck och gick in till mig och kollade genom alla gamla Idolklipp vi kunde tänkas komma ihåg. Diskuterade sånna där vitkiga saker i livet, som hur en anka egentligen ser ut med mera osv.
Eric gick hem och woops se där, KlaraFuckingGunngarsson fick mig att se på Ingen bor i skogen tills jag insåg att klockan va 2 och jag grät pga att jag va både övertrött och att klippen va helt sagolikt klockrena. Klara känner mig, hon vet vad jag behöver sent en fredagsnatt ;)
Lördagen bjöd på sovmorgon, slit på gymmet och fest. Vad annars?
Festen började hos Sara vid 20, där DÅstörm tvunget skulle dricka ur det största kärlet huset kunde bjuda på (en Höganäs-vas som tydligen avr dyr och gjorde Sara mer och mer orolig ju fullare herrn blev) och Henke tvunget skulle kissa hela jävla tiden, och kvällen slutade vid halv 5 hos Rikard där jag, Ritchie och hans vän Dennis satt och glodde Centralskolanklipp och skrattgrät tills det knep i magen. Eller kvällen slutade väl egentligen när jag hade gått den otroligt korta vägen hem och däckat lite i sängen.. typ.
Söndagen.. ja, det va Gossip Girl för fullare muggar, från 11 på morgonen till halv 20 då jag gjorde ett smärre break för att se I rymden finns inga känslor på Sveriges äldsta biograf. Fantastisk film! Och den blev ju inte sämre av killen med mongoskrattet som skrattade för sig själv när han klippte häcken i parken!
Idag, måndag va det tidig föreläsning, sen möte med MusikDirekt-gänget här i Kalmar Län där jag kommer hjälpa till med som Katarina behöver hjälp med, men jag kommer först och främst stå för pressmeddelanden, infon på hemsidan och agera medarrangör på de olika spelställena. Precis som jag ville ha det!!
Efter mötet stack jag till bibblan, pluggade lite med Henke, Olle, Eric, Sanna, Johan, Emmy, Christoffer, och en sen Vivica. Glömde kvar mobilen, stack hem, pluggade lite till, kollade ett avsnitt GG, tränade av mig av stress och jobbiga strömningar i kroppen på gymmet, kom hem, stack ut på adventure i blåsten, gjorde min efterlängtade äggmacka och nu är jag här. Och nu blir det GG och sova. Tidigt föreläsning imn med - den SISTA INNAN TENTAN PÅ LÖRDAG. Gosh!
23 september - timell, hör du mig?
Nu ligger jag i MIN EGNA säng i den nya lägenheten och äter muffins. Mm!
Idag har jag vart galet produktiv! Sprungit fram och tillbaka, upp och ner med påsar och lådor precis som igår. Men idag har jag faktiskt hunnit att ta in själva flytten och inse att det faktiskt händer. Inga fler fotbollsmatcher i Champions League-anda utanför fönstret mitt i natten, och inga fler gluttare som kikar in på en när man byter om! Äntligen kan jag bara få strosa runt i lägenheten utan att bry mig om att någon kanske glor på mig genom rutan.
Jag har också kutat runt och försökt att få ordning på alla prytlar och ting. Jag har fått hyfsad finess på garderoben faktiskt, därinne får kläder, skor, lite tallrikar/glas/bestick och kanske lite skafferivaror mm plats i brist på space i skafferihyllan i det delade köket.
Jag har en hylla i kylen, en i frysen och en i skafferiet. Ganska nice, och det är ett fint kök! Ska bara våga mig ut där imn.. Det känns lite läskigt eftersom jag aldrig har bott på det här viset förr. Hemma i Ua hade jag ju en helt egen lägenhet, och den "gamla här i Kalmar delade jag ju bara med Ida.. Men fan, vad finns det egentligen här i världen jag inte klarar? Tss!
På tal om att klara av saker, så ringde jag pappa förut och hörde hur man skruvade upp hyllor på väggen, om det bara va att leta upp en regel och köra eller om det va något annat man skulle tänka på. Det va bara att köra sa pappa, men han sa att det kunde vara lite krångligt att göra det själv, kunde bli rent farligt om jag slant med skruvdragarn eller något. "Ring en vän som kan hjälpa dig".
Och det är så jävla märkligt att så fort jag hör "fixa hjälp", "svårt att göra själv", så är det som att någon slår på en strömbrytare som styr tjurskalligheten i kroppen på mig. "Kan själv" dyker upp framför ögonen på mig.
Så jag igång och skulle ha upp de här jävla hyllorna utan hjälp av någon, och efter många om och men så fick jag upp de! Visst, det hade säkert gått 20 min fortare om man vart två, men det löste sig ju fint ändå!
När pappa ringde lite senare på kvällen så frågade han hur det hade gått, om någon hade kommit bort och hjälpt mig. Och jag hann inte ens börja mumla innan pappa fick den där luriga tonen i rösten och frågade "eller gav du dig fan på att göra det själv?"
Min far känner mig utan och innan, eftersom att han är EXAKT likadan själv. Han kan stå ute i trägårn och pilla med gräsklipparen eller något annat dumt och svära och mumla och vägra ta emot hjälp. Det får bära eller brista, men själv ska vi Askar göra det.
Imn blir det till att bygga en sänggavel. Det är sånna där äckliga "sängfläckar" i på min vägg, och jag vet inte om det är för att den förra studentens säng har stått och skavt emot väggen eller om personen ifråga har haft extreeeemly fett hår. I vilket fall ser det vidrigt ut. Så imn bär det är till Beijers för att köpa någon slags hård board. Sen återstår det att se hur jag gör, om jag går all in och vadderar skiten med skumgummi, eller om jag bara fäster ett tyg över. Men det hade vart fett med skumgummi eller fibervadd..
Klockan 13 imn är det också dags att besikta min del av lägenheten. Det är såå skönt att komma därifrån. Men som sagt, sad face på att lämna Ida. Vi ska ses har vi sagt, och det ska vi göra.
PSPSPSPS, jag simmade 40 längder i bassängen idag. SÅ hurtbulle! Sen drabbades kroppen av ett major breakdown och jag powernapade i två timmar. HÄRLIGT JENNY! Tänk om man kunde fått slimma till sig och känna att detta halvår av extremt mycket fest och alkohol inte syns på utsidan.. G'nite
Idag har jag vart galet produktiv! Sprungit fram och tillbaka, upp och ner med påsar och lådor precis som igår. Men idag har jag faktiskt hunnit att ta in själva flytten och inse att det faktiskt händer. Inga fler fotbollsmatcher i Champions League-anda utanför fönstret mitt i natten, och inga fler gluttare som kikar in på en när man byter om! Äntligen kan jag bara få strosa runt i lägenheten utan att bry mig om att någon kanske glor på mig genom rutan.
Jag har också kutat runt och försökt att få ordning på alla prytlar och ting. Jag har fått hyfsad finess på garderoben faktiskt, därinne får kläder, skor, lite tallrikar/glas/bestick och kanske lite skafferivaror mm plats i brist på space i skafferihyllan i det delade köket.
Jag har en hylla i kylen, en i frysen och en i skafferiet. Ganska nice, och det är ett fint kök! Ska bara våga mig ut där imn.. Det känns lite läskigt eftersom jag aldrig har bott på det här viset förr. Hemma i Ua hade jag ju en helt egen lägenhet, och den "gamla här i Kalmar delade jag ju bara med Ida.. Men fan, vad finns det egentligen här i världen jag inte klarar? Tss!
På tal om att klara av saker, så ringde jag pappa förut och hörde hur man skruvade upp hyllor på väggen, om det bara va att leta upp en regel och köra eller om det va något annat man skulle tänka på. Det va bara att köra sa pappa, men han sa att det kunde vara lite krångligt att göra det själv, kunde bli rent farligt om jag slant med skruvdragarn eller något. "Ring en vän som kan hjälpa dig".
Och det är så jävla märkligt att så fort jag hör "fixa hjälp", "svårt att göra själv", så är det som att någon slår på en strömbrytare som styr tjurskalligheten i kroppen på mig. "Kan själv" dyker upp framför ögonen på mig.
Så jag igång och skulle ha upp de här jävla hyllorna utan hjälp av någon, och efter många om och men så fick jag upp de! Visst, det hade säkert gått 20 min fortare om man vart två, men det löste sig ju fint ändå!
När pappa ringde lite senare på kvällen så frågade han hur det hade gått, om någon hade kommit bort och hjälpt mig. Och jag hann inte ens börja mumla innan pappa fick den där luriga tonen i rösten och frågade "eller gav du dig fan på att göra det själv?"
Min far känner mig utan och innan, eftersom att han är EXAKT likadan själv. Han kan stå ute i trägårn och pilla med gräsklipparen eller något annat dumt och svära och mumla och vägra ta emot hjälp. Det får bära eller brista, men själv ska vi Askar göra det.
Imn blir det till att bygga en sänggavel. Det är sånna där äckliga "sängfläckar" i på min vägg, och jag vet inte om det är för att den förra studentens säng har stått och skavt emot väggen eller om personen ifråga har haft extreeeemly fett hår. I vilket fall ser det vidrigt ut. Så imn bär det är till Beijers för att köpa någon slags hård board. Sen återstår det att se hur jag gör, om jag går all in och vadderar skiten med skumgummi, eller om jag bara fäster ett tyg över. Men det hade vart fett med skumgummi eller fibervadd..
Klockan 13 imn är det också dags att besikta min del av lägenheten. Det är såå skönt att komma därifrån. Men som sagt, sad face på att lämna Ida. Vi ska ses har vi sagt, och det ska vi göra.
PSPSPSPS, jag simmade 40 längder i bassängen idag. SÅ hurtbulle! Sen drabbades kroppen av ett major breakdown och jag powernapade i två timmar. HÄRLIGT JENNY! Tänk om man kunde fått slimma till sig och känna att detta halvår av extremt mycket fest och alkohol inte syns på utsidan.. G'nite
22 september - moving on, moving in
För PRECIS en månad sen bar jag och Ida och hennes mamma in en massa lådor och påsar i lägenheten på Ståthållaregatan 45D. Idag har jag, Rikard och Christoffer burit ut nästan allt igen, lyft in det i våra bilar och lastat in det i den nya lägenheten på Bremergatan 21, 3 trappor. Det är snabba ryck må jag säga.
På fredag har jag min besiktning på rummet och på onsdag nästa vecka har Ida sin besiktning på sitt rum + resten av lägenheten. Det ska bli skönt att komma härifrån och skapa något eget. Men det är drygt att hitta världens bästa room mate och sen flytta isär en månad senare. Blä på det.
Idag va min underbara fader i stan också. Han var supergullig och körde ner mina möbler från den gamla lägenheten till Kalmar, bland annat säng, soffbord, skrivbord, tvbänk (som nu kommer fungera som hallbord) och fåtölj. Han ringde mig på vägen ner och frågade hur fort man fick köra med en släpkärra, om 145 var för fort.. "Kanske lite, jag tror väl att de flesta kärror är till för att göra 70-90". Men pappa fräste något om att "komma fram lagom tills det mörknar" så jag antar att han knappt övervägde en lugnare ritt.
Åker ni någonsin med mig i Röda Pärlan (Citronen eller Glenn-Allan som mitt vrålåk också kan kallas, kärt barn har många namn), och klagar på att jag kör alldeles för fort, så kan ni ju lista ut vart jag har fått den fartblinda genen från.
I vilket fall, han kom ner helskinnad och alla möbler var typ hela - utom mitt soffbord där glaset hade spruckit. Jag sa till pappa att det inte var någon fara, och att jag lätt kunde lösa det. Sanning är nog att: jag bryr mig inte och jag kommer aldrig palla att fixa det, det kommer sluta med att jag gömmer sprickan genom att ställa tvn mitt på den.
Vi hivade upp alla möbler i den nya lägenheten och fixa allt ganska nice. Vid 14:30 ringde matklockan ganska ilsket och vi stack och käkade köttfärslimpa på 4Kök i centrum. Mm, det är väl en sån sak jag aldrig kommer att lära mig laga själv innan jag blir 40+, så jag slog in dirr och käkade upp allt på den waaay för stora lunchtallriken.
Inte undra på att jag pendlar 3-5 kilo upp och ner i vikt jämt. Men det är väl härligt att vara mätt? Eller?
På vägen till bilen köpte vi en taklampa och en sänglampa av en av Kalmars coolaste gubbar. Han pratade jättejättesnabbt på småländska och fnittrade hysteriskt när man fick honom att skratta. Haha, han va helskön!
Upp i lägenheten igen och kopplade lampor och umgicks. Jag märkte att pappa drog sig för att åka och vi försökte fördröja tiden hela tiden genom att ta en kik på området och gå en minikort promenad runt kvarteret. Allt för att slippa skiljas. Men tillslut blev pappa tvungen att åka, eftersom det tar drygt 5 timmar hem. Ååh, det gör så jävla ont att se honom åka, jag vill att han ska finnas i min närhet hela tiden!!! Jag älskar min lille pappa så innerligt att det smärtar i mig!
När pappa hade åkt ringde jag och väckte en middagslurande Ritchie och sa "flytta, kom hit, nu dirr". Och tjugo min senare kom han och Christoffer drivandes i bilen. Och som jag sa innan, i med all packning och ur med all packning. Allt bunkrades upp i min walk-in-closet, som man i skrivande stund inte alls kan walka in i.
Så jaa, det har vart en händelserik dag. Innan allt detta hände var jag med Pärlan på bilprovningen och fick beröm över vilken liten fin bil jag hade. Det enda felet var ett halvljus va slocknat, men jag ser det mer som att bilen blinkar med ett öga. Fast polisen kanske har en annan syn på det hela.. får åka och flirta med någon bonnläpp på Mekonomen senare i veckan.
Nu kom Idas kompis Jenny K hit med popcorn och grejer.. herregud. Blev bjuden på en näve, men inte mer! Imn blir det ju simhallen!!!!
På fredag har jag min besiktning på rummet och på onsdag nästa vecka har Ida sin besiktning på sitt rum + resten av lägenheten. Det ska bli skönt att komma härifrån och skapa något eget. Men det är drygt att hitta världens bästa room mate och sen flytta isär en månad senare. Blä på det.
Idag va min underbara fader i stan också. Han var supergullig och körde ner mina möbler från den gamla lägenheten till Kalmar, bland annat säng, soffbord, skrivbord, tvbänk (som nu kommer fungera som hallbord) och fåtölj. Han ringde mig på vägen ner och frågade hur fort man fick köra med en släpkärra, om 145 var för fort.. "Kanske lite, jag tror väl att de flesta kärror är till för att göra 70-90". Men pappa fräste något om att "komma fram lagom tills det mörknar" så jag antar att han knappt övervägde en lugnare ritt.
Åker ni någonsin med mig i Röda Pärlan (Citronen eller Glenn-Allan som mitt vrålåk också kan kallas, kärt barn har många namn), och klagar på att jag kör alldeles för fort, så kan ni ju lista ut vart jag har fått den fartblinda genen från.
I vilket fall, han kom ner helskinnad och alla möbler var typ hela - utom mitt soffbord där glaset hade spruckit. Jag sa till pappa att det inte var någon fara, och att jag lätt kunde lösa det. Sanning är nog att: jag bryr mig inte och jag kommer aldrig palla att fixa det, det kommer sluta med att jag gömmer sprickan genom att ställa tvn mitt på den.
Vi hivade upp alla möbler i den nya lägenheten och fixa allt ganska nice. Vid 14:30 ringde matklockan ganska ilsket och vi stack och käkade köttfärslimpa på 4Kök i centrum. Mm, det är väl en sån sak jag aldrig kommer att lära mig laga själv innan jag blir 40+, så jag slog in dirr och käkade upp allt på den waaay för stora lunchtallriken.
Inte undra på att jag pendlar 3-5 kilo upp och ner i vikt jämt. Men det är väl härligt att vara mätt? Eller?
På vägen till bilen köpte vi en taklampa och en sänglampa av en av Kalmars coolaste gubbar. Han pratade jättejättesnabbt på småländska och fnittrade hysteriskt när man fick honom att skratta. Haha, han va helskön!
Upp i lägenheten igen och kopplade lampor och umgicks. Jag märkte att pappa drog sig för att åka och vi försökte fördröja tiden hela tiden genom att ta en kik på området och gå en minikort promenad runt kvarteret. Allt för att slippa skiljas. Men tillslut blev pappa tvungen att åka, eftersom det tar drygt 5 timmar hem. Ååh, det gör så jävla ont att se honom åka, jag vill att han ska finnas i min närhet hela tiden!!! Jag älskar min lille pappa så innerligt att det smärtar i mig!
När pappa hade åkt ringde jag och väckte en middagslurande Ritchie och sa "flytta, kom hit, nu dirr". Och tjugo min senare kom han och Christoffer drivandes i bilen. Och som jag sa innan, i med all packning och ur med all packning. Allt bunkrades upp i min walk-in-closet, som man i skrivande stund inte alls kan walka in i.
Så jaa, det har vart en händelserik dag. Innan allt detta hände var jag med Pärlan på bilprovningen och fick beröm över vilken liten fin bil jag hade. Det enda felet var ett halvljus va slocknat, men jag ser det mer som att bilen blinkar med ett öga. Fast polisen kanske har en annan syn på det hela.. får åka och flirta med någon bonnläpp på Mekonomen senare i veckan.
Nu kom Idas kompis Jenny K hit med popcorn och grejer.. herregud. Blev bjuden på en näve, men inte mer! Imn blir det ju simhallen!!!!
19 september - psykbryt
Jag uppskattar inte mina somaliska grannars regndans på gräsmattan till låten Dragosta Din Tei, ni vet "nomanomayey". Är jag rasist då, eller är jag bara grinig eftersom att mitt huvud snart lossnar pga min kraftiga huvudvärk?
Ååh mitt huvud bultar så att jag snart trillar av pinn verkligen! Och nej det är inte för att jag va på kåren igår, utan av det faktum att jag va upp från klockan 06 på morgonen till 02:30 inatt.. Och för att jag stressade runt som en duracellkanin hemma i Ua för att jag hade så mycket att göra. Stressmigränen, mm lovley <3
Jag hem till Kalmar igår kväll klockan 7 ungefär. Har haft världens finaste timmar med Sanna i Gbg. Både frulle och lunch på café och däremellan körde vi lite effektiv shopping. Det blev ett par second hand-boots från Beyond Retro, ett par röda solglasögon för min del. Och sen blev det storbölet när vi skulle säga hejdå. Faan jag har vart tvungen att säga så jävla många hejdån till så jävla mycket bra folk. Ååh, och Sanna kanske jag inte kommer att träffa förrän i APRIL.. kul liv. Jag gav henne mitt brev som jag hade skrivit till henne en kväll när jag inte kunde sova. Min kreativitet är alltid bäst på natten. Speciellt när det gäller att bara skriva ner alla bra tankar och känslor man har om en person på ett papper. Fan vad jag kommer sakna dig babe, tur att skype finns <3
Och detsamma gäller Klara! Från 10 oktober så är det bombsäkert att jag inte kommer att träffa henne förrän april, för det svinet ska till Känguruland. Ge fan i att åkja ifrån mig! ..fast nu va det ju jag som börja genom att flytta till Kalmare stad.. men ändå :(
Jag mötte upp Frida och hennes engelske pojkvän Mike på parkeringen bakom Ullevi, och fick än en gång visa Citronens fantastiska djup! Det gäller bara att vara en jävel på tetris. Och efter att spenderat så mycket tid hemma hos Daniels familj, där deras kylskåp står för grundidén till spelet tetris, så har man ju lärt sig ett och annat. Så allt fick plats!
And off we went och hela resan gick supersmidigt. Och som sagt, vid 7 va vi i Kalmar och jag släptte av Frida och Mike på sin gata och hjälpte de lite med Mikes packning och sen åkte jag hem.
Jag hade fått stränga order över sms om att ikväll gällde utgång, och inget jävla snack om saken. Så jag tvättade bort mitt gamla smink, slängde i mig lite mat, nya kläder och ny make och stack till Jay för en supermysig förkväll. Jag fick ju värsta jublet när jag steg in genom dörrn, det kändes i hjärtat :D
Ut på Kåren och ravea ganska mycket. Det va en heel del MEMare som blev vääldigt packade igår, hahah så underbart roligt!!
Men när klockan blev 1:30 tyckte jag att jag hade stått ut tillräckligt och jag och BigJ gjorde väg till garderoben. Helvetes jävla stekfjantar som tror att det är helt ok att sticka före i kön. Jenny fick flippet och skrek "inte en chans, inte en chans hörrö" till snorungen som försökte tränga sig och kastade senare iväg hans lapp som han skulle hålla på att vifta med framför ansiktet på mig.
Sen bikade jag hemåt och totalt dog i sängen.
I morse var jag d ö d! Gaaalet vilken huvudvärk jag vaknade med! Men jag tog mig upp iaf och mötte upp brudarna i mitt grupparbete vid bibblan och sen drog vi hem till Frida och gick genom det sista som skulle gås genom. Typ hur vi ska styra upp talet och så.
När det var klart stack jag, Sanna och BigJ och käkade pizza och mådde jävligt bra, ända tills övermättheten slog in. Efteråt tog vi oss promenad genom stan, och Sanna fick sparka runt i lite löv och rasta av sig lite.
Och nu sitter jag här, och funderar på hur jag ska orka med kvällen. Men jag tror jag skiter i klassens valvaka hos Ritchie faktiskt, sorry men jag pallar inte för min skalle trillar snart av. Istället tar jag mig en tupplur nu och sätter mig med Fiskes bok och har valvakan på i bakgrunden istället. Jag kan ändå inte se hela vakan eftersom jag måste lägga mig tidigt om jag ska vara på skolan klockan 7:30 imn.. yäääy. God!
Ååh mitt huvud bultar så att jag snart trillar av pinn verkligen! Och nej det är inte för att jag va på kåren igår, utan av det faktum att jag va upp från klockan 06 på morgonen till 02:30 inatt.. Och för att jag stressade runt som en duracellkanin hemma i Ua för att jag hade så mycket att göra. Stressmigränen, mm lovley <3
Jag hem till Kalmar igår kväll klockan 7 ungefär. Har haft världens finaste timmar med Sanna i Gbg. Både frulle och lunch på café och däremellan körde vi lite effektiv shopping. Det blev ett par second hand-boots från Beyond Retro, ett par röda solglasögon för min del. Och sen blev det storbölet när vi skulle säga hejdå. Faan jag har vart tvungen att säga så jävla många hejdån till så jävla mycket bra folk. Ååh, och Sanna kanske jag inte kommer att träffa förrän i APRIL.. kul liv. Jag gav henne mitt brev som jag hade skrivit till henne en kväll när jag inte kunde sova. Min kreativitet är alltid bäst på natten. Speciellt när det gäller att bara skriva ner alla bra tankar och känslor man har om en person på ett papper. Fan vad jag kommer sakna dig babe, tur att skype finns <3
Och detsamma gäller Klara! Från 10 oktober så är det bombsäkert att jag inte kommer att träffa henne förrän april, för det svinet ska till Känguruland. Ge fan i att åkja ifrån mig! ..fast nu va det ju jag som börja genom att flytta till Kalmare stad.. men ändå :(
Jag mötte upp Frida och hennes engelske pojkvän Mike på parkeringen bakom Ullevi, och fick än en gång visa Citronens fantastiska djup! Det gäller bara att vara en jävel på tetris. Och efter att spenderat så mycket tid hemma hos Daniels familj, där deras kylskåp står för grundidén till spelet tetris, så har man ju lärt sig ett och annat. Så allt fick plats!
And off we went och hela resan gick supersmidigt. Och som sagt, vid 7 va vi i Kalmar och jag släptte av Frida och Mike på sin gata och hjälpte de lite med Mikes packning och sen åkte jag hem.
Jag hade fått stränga order över sms om att ikväll gällde utgång, och inget jävla snack om saken. Så jag tvättade bort mitt gamla smink, slängde i mig lite mat, nya kläder och ny make och stack till Jay för en supermysig förkväll. Jag fick ju värsta jublet när jag steg in genom dörrn, det kändes i hjärtat :D
Ut på Kåren och ravea ganska mycket. Det va en heel del MEMare som blev vääldigt packade igår, hahah så underbart roligt!!
Men när klockan blev 1:30 tyckte jag att jag hade stått ut tillräckligt och jag och BigJ gjorde väg till garderoben. Helvetes jävla stekfjantar som tror att det är helt ok att sticka före i kön. Jenny fick flippet och skrek "inte en chans, inte en chans hörrö" till snorungen som försökte tränga sig och kastade senare iväg hans lapp som han skulle hålla på att vifta med framför ansiktet på mig.
Sen bikade jag hemåt och totalt dog i sängen.
I morse var jag d ö d! Gaaalet vilken huvudvärk jag vaknade med! Men jag tog mig upp iaf och mötte upp brudarna i mitt grupparbete vid bibblan och sen drog vi hem till Frida och gick genom det sista som skulle gås genom. Typ hur vi ska styra upp talet och så.
När det var klart stack jag, Sanna och BigJ och käkade pizza och mådde jävligt bra, ända tills övermättheten slog in. Efteråt tog vi oss promenad genom stan, och Sanna fick sparka runt i lite löv och rasta av sig lite.
Och nu sitter jag här, och funderar på hur jag ska orka med kvällen. Men jag tror jag skiter i klassens valvaka hos Ritchie faktiskt, sorry men jag pallar inte för min skalle trillar snart av. Istället tar jag mig en tupplur nu och sätter mig med Fiskes bok och har valvakan på i bakgrunden istället. Jag kan ändå inte se hela vakan eftersom jag måste lägga mig tidigt om jag ska vara på skolan klockan 7:30 imn.. yäääy. God!
17 september - country road take me home!
Ååh jag sitter i gästsängen i Bokenäs och zappar mellan de tecknade kanalerna. Just nu är det The Addams Family, ett av de bästa programmen i historien!! Just nu ska mormor iväg på motorcykeln till Kristallklippan och ladda upp sina mentala krafter. Fast hon körde in i Lurge. Och nu sa Uncle Fester att "kom igen mormor, nu kör vi iväg innan mina axlar hoppar tillbaka i led". Det görs inga lärorika barnprogram längre, riktigt dåligt. Borde vara viktigaste valfrågan?
Jag har haft så underbart mysigt här hemma i Uddevalla.. Eller här borta i Uddevalla kanske jag borde säga nu när jag till och med har bytt landskap och sida av landet.
Jag kom hit i torsdags eftermiddag efter att ha kört tvärs över Sverige tillsammans med Frida i bilen. Vi raceade mot lite bönder längs med vägarna i Småland, ni vet som man brukar göra. Det hela gick väldigt smärtfritt.
Vid 14 lämnade jag av Frida i Trollhättan, tappade bort mig i tio minuter i hennes bostadsområde, panikkisaade på Preem och hämtade Daniel på efter jobbet. Sen flummade vi hemåt mot Uddevalla. Det kändes så konstigt och hemma att köra runt på välkända vägar och skratta i bilen med Daniel att det va läskigt.
Upp till stadshuset och skaffa nytt röstkort. Istället fick jag och Daniel erbjudande om att få viga oss snabbt, för prällen va redan på plats och hade precis vigt ett annat par. Han ville väl hålla uppe takten medan han ändå va i farten, men jag och Daniel va inte riktigt lika sugna.
Lämnade av herrn och åkte ut till mina kärlekar i livet; pappa och bror! Pappa va jättefin som hade köpt hem tårta för att fira att jag är hemma över helgen. Åh han är världens mysigaste! Vi satt och pratade vilt om framtid och baktid och nutid. Och jag flabbade åt Simons moppemusch. Allt va precis som vanligt och jag stormtrivdes och kom på mig själv med att bara sitta och titta på pappa och Simon när de satt och skrattade. Vilka hjältar jag har omkring mig <3
Efter en lång och härlig fika stack jag in till stan igen för att leta upp Emil som jag inte har kunnat få tag i på tre dagar. Honom hittade jag på Shell där han satt och räknade kassan. Så åkte vi till honom och möttes av Petter som följde med oss upp i Emil och Kis lägenhet. Massa snack om en massa skit och sen iväg.
Upp till Bohusgården för att störa friden i den Mattsonsska lyan. Till och med Timmy blev glad när jag kom upp! Och Leif undrade om jag hade träffat Salve.. men det har jag ju inte. Får ta och leta upp honom någon dag.
Snodde med mig Sanna och drivade ut till Herrestad för att picka upp Lollen. Och efter det ut till Torp för att möta upp Jessica och Klara. Jessica var äckligt brun efter att ha vart på Kreta i en vecka med familjen! Sen satt vi där, bäste brudarna, på McDonalds till klockan halv 12 innan vi insåg att det bara va vi och lite raggers kvar.
När jag kom hem så bäddade jag ner mig i den mysiga sängen och bara tänkte på hur jag älskar att vara hemma!
När jag blev väckt av pappa idag kunde jag inte alls fatta vart jag var. Jag kollade in i en grå vägg och pappas röst, och kaffelukten i rummet och Simons gitarrspel platsade inte ihop med vad jag hade vaknat upp till de senaste veckorna! När vi satt vid frukostbordet så sa pappa rört "åh, det är ju såhär det ska se ut, G1, G2 och jag". (Gris 1 och Gris 2, pappas namn på mig och Simon.. menat med kärlek) Då brast mitt hjärta i tusen bitar, jag saknar allt det här så jävla mycket.
Efter att ha fixat med adressänring, folkbokföring och eftersändning av posthelvetet som vägrar hamna i Kalmar uta hamnar i min gamla lägenhet, så drack jag lite kaffe med Lollo innan hon började jobba. Sen följde jag med henne in på Kicks så fick hon hjälpa mig att välja ansiktsrengöring och fondation. Det är bra att ha en vän på Kicks, det tjänar man pengar på! Och good looks! Dessutom sysselsatte jag Louise och hennes kollega med att hitta alla gratisprylar de hade. Som sagt, det är bra att ha en vän på Kicks.
Åkte in till stan och fick förtidsröstat på museet. Det va inte lika coolt som jag trodde att det skulle vara.. det satt en tant vid ett bord, så tog man sina lappar och gick bakom i båset och sen va det klart.. va faan? Jag trodde ju att jag skulle få rösta i samma lokal som jag har vart med pappa i, men icke. Aja, nu är det gjort iaf.
Mysig fika med Sanna och Josse på Lejas! När man väljer fika på Lejas så söker man efter det kladdigaste de har. Förutom en sweet chili-pasta med kyckling, så tog vi morotskaka och kladdkaka. MMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMM, det är livet. Älskar att fika med fina flickor :D
Köpte schampoo och balsam av min frisör, och stack bort till Bohusläningen när jag ändå va i kvarteret. Har försökt att få alla mina artiklar och krönikor skickade till mig, men det har inte riktigt hänt något.. Så jag gick upp för att försöka skynda på processen. Får se hur det löser sig.
Mötte Daniel vid Willys och åkte tillsammans upp och hälsade på André på jobbet. Vi stod och mös en stund och jag härmade lite dialekter och berättade om min skola och vad vi håller på med nere i Kalmare stad. Han funderar nämligen på att gå JOM nästa år, och det hade väl vart förbannat mysigt!
Kastade hem både André och Daniel och raceade hemåt. Gjorde mig lite kaffe och satte mig faktiskt och läste lite. Men det är ganska svårt att koncentrera sig hemma när pappa är så.. dottrig och jag är så pappig. Och Simon har det nya PS3 spelet där man svingar runt på en ficklampa.. eller aa. Typ. Jag va iaf en jävel på att spela volleyboll i det spelet!! Vid 8 blev det kräftor och räkor i mängder! Mmmmmm, fan östkusten har inget som kan mäta sig med havets guld! Duschade och plockade ihop allt jag ska ha med mig imn morgon. Sa god natt och hej då till familjen eftersom de hinner sula igen dörrn innan jag slår upp mina ljusblå.
Nu har Camp Lasslo börjat och det är en massa rymdvarelser på tvn som tjatar efter ost.. det känns inte okej.
Jag har haft så underbart mysigt här hemma i Uddevalla.. Eller här borta i Uddevalla kanske jag borde säga nu när jag till och med har bytt landskap och sida av landet.
Jag kom hit i torsdags eftermiddag efter att ha kört tvärs över Sverige tillsammans med Frida i bilen. Vi raceade mot lite bönder längs med vägarna i Småland, ni vet som man brukar göra. Det hela gick väldigt smärtfritt.
Vid 14 lämnade jag av Frida i Trollhättan, tappade bort mig i tio minuter i hennes bostadsområde, panikkisaade på Preem och hämtade Daniel på efter jobbet. Sen flummade vi hemåt mot Uddevalla. Det kändes så konstigt och hemma att köra runt på välkända vägar och skratta i bilen med Daniel att det va läskigt.
Upp till stadshuset och skaffa nytt röstkort. Istället fick jag och Daniel erbjudande om att få viga oss snabbt, för prällen va redan på plats och hade precis vigt ett annat par. Han ville väl hålla uppe takten medan han ändå va i farten, men jag och Daniel va inte riktigt lika sugna.
Lämnade av herrn och åkte ut till mina kärlekar i livet; pappa och bror! Pappa va jättefin som hade köpt hem tårta för att fira att jag är hemma över helgen. Åh han är världens mysigaste! Vi satt och pratade vilt om framtid och baktid och nutid. Och jag flabbade åt Simons moppemusch. Allt va precis som vanligt och jag stormtrivdes och kom på mig själv med att bara sitta och titta på pappa och Simon när de satt och skrattade. Vilka hjältar jag har omkring mig <3
Efter en lång och härlig fika stack jag in till stan igen för att leta upp Emil som jag inte har kunnat få tag i på tre dagar. Honom hittade jag på Shell där han satt och räknade kassan. Så åkte vi till honom och möttes av Petter som följde med oss upp i Emil och Kis lägenhet. Massa snack om en massa skit och sen iväg.
Upp till Bohusgården för att störa friden i den Mattsonsska lyan. Till och med Timmy blev glad när jag kom upp! Och Leif undrade om jag hade träffat Salve.. men det har jag ju inte. Får ta och leta upp honom någon dag.
Snodde med mig Sanna och drivade ut till Herrestad för att picka upp Lollen. Och efter det ut till Torp för att möta upp Jessica och Klara. Jessica var äckligt brun efter att ha vart på Kreta i en vecka med familjen! Sen satt vi där, bäste brudarna, på McDonalds till klockan halv 12 innan vi insåg att det bara va vi och lite raggers kvar.
När jag kom hem så bäddade jag ner mig i den mysiga sängen och bara tänkte på hur jag älskar att vara hemma!
När jag blev väckt av pappa idag kunde jag inte alls fatta vart jag var. Jag kollade in i en grå vägg och pappas röst, och kaffelukten i rummet och Simons gitarrspel platsade inte ihop med vad jag hade vaknat upp till de senaste veckorna! När vi satt vid frukostbordet så sa pappa rört "åh, det är ju såhär det ska se ut, G1, G2 och jag". (Gris 1 och Gris 2, pappas namn på mig och Simon.. menat med kärlek) Då brast mitt hjärta i tusen bitar, jag saknar allt det här så jävla mycket.
Efter att ha fixat med adressänring, folkbokföring och eftersändning av posthelvetet som vägrar hamna i Kalmar uta hamnar i min gamla lägenhet, så drack jag lite kaffe med Lollo innan hon började jobba. Sen följde jag med henne in på Kicks så fick hon hjälpa mig att välja ansiktsrengöring och fondation. Det är bra att ha en vän på Kicks, det tjänar man pengar på! Och good looks! Dessutom sysselsatte jag Louise och hennes kollega med att hitta alla gratisprylar de hade. Som sagt, det är bra att ha en vän på Kicks.
Åkte in till stan och fick förtidsröstat på museet. Det va inte lika coolt som jag trodde att det skulle vara.. det satt en tant vid ett bord, så tog man sina lappar och gick bakom i båset och sen va det klart.. va faan? Jag trodde ju att jag skulle få rösta i samma lokal som jag har vart med pappa i, men icke. Aja, nu är det gjort iaf.
Mysig fika med Sanna och Josse på Lejas! När man väljer fika på Lejas så söker man efter det kladdigaste de har. Förutom en sweet chili-pasta med kyckling, så tog vi morotskaka och kladdkaka. MMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMM, det är livet. Älskar att fika med fina flickor :D
Köpte schampoo och balsam av min frisör, och stack bort till Bohusläningen när jag ändå va i kvarteret. Har försökt att få alla mina artiklar och krönikor skickade till mig, men det har inte riktigt hänt något.. Så jag gick upp för att försöka skynda på processen. Får se hur det löser sig.
Mötte Daniel vid Willys och åkte tillsammans upp och hälsade på André på jobbet. Vi stod och mös en stund och jag härmade lite dialekter och berättade om min skola och vad vi håller på med nere i Kalmare stad. Han funderar nämligen på att gå JOM nästa år, och det hade väl vart förbannat mysigt!
Kastade hem både André och Daniel och raceade hemåt. Gjorde mig lite kaffe och satte mig faktiskt och läste lite. Men det är ganska svårt att koncentrera sig hemma när pappa är så.. dottrig och jag är så pappig. Och Simon har det nya PS3 spelet där man svingar runt på en ficklampa.. eller aa. Typ. Jag va iaf en jävel på att spela volleyboll i det spelet!! Vid 8 blev det kräftor och räkor i mängder! Mmmmmm, fan östkusten har inget som kan mäta sig med havets guld! Duschade och plockade ihop allt jag ska ha med mig imn morgon. Sa god natt och hej då till familjen eftersom de hinner sula igen dörrn innan jag slår upp mina ljusblå.
Nu har Camp Lasslo börjat och det är en massa rymdvarelser på tvn som tjatar efter ost.. det känns inte okej.
15 september - men sen så.. och sen såå
Faan, jag är sämst i världen på att plugga!!! Jag får inte till någon rytm!
Jag försöker panikartat hitta vad som är rätt för mig - jag har försökt att läsa ett kapitel och stryka under det viktiga för att sedan gå genom styckena igen och skriva in anteckningar på datorn, men det tar sån förbannat lång jävla tid så det går inte! Och tidigare i eftermiddags försökte jag läsa ett stycke om samma grej och stryka under och sen föra in anteckningar i datorn och det funkade tills VÄRLDENS LÄNGSTA JÄVLA STYCKE kom på typ en sådär SJU SIDOR. Så sen blev det till att effektivt läsa två-tre sidor.. funkade tills Halv åtta hos mig började och efter det var det ju Idol i en timme efter det.
Fan jävla Ida, jag har aldrig tittat på sånt skräp förr och just när jag behöver plugga som mest är hon tvungen att övertyga mig att titta på skiten. Crap!
På den soliga plussidan har vi dock att Jenny har antagligen skaffat sig ett nytt place! Vid Frasses, fast på andra sidan järnvägen, på Bremersgatan 21.. tror jag. Aaja, inget är bestämt nu, men jag fick nycklarna för en timme idag och kollade på stället och det va jättebra! Ett rum på 11kvm plus en liten hall, plus eget badrum plus en stoor garderob och sen delar jag kök med 4-6 andra. Känns asbra.
Lite synd är dock med tajmingen, jag har ju egentligen inte tid att göra något annat än att plugga till jag har tentan, men vad ska jag göra? Så nu när jag drar hem på torsdag så tar jag med mig en luftmadrass ner som jag kan sova på om jag tvunget känner att jag måste sova där innan pappa kommer med mina möbler senare nästa vecka. Men jag hyr ju lägenheten här (i vad som tydligen kallas cp-cirkeln av de som bor på söder) tills jag har besiktat den.
Jees, ni läste rätt: jag kommer till Utown på torsdags eftermiddagen/kvällen och stannar till lördag. Eller jag ska ner till Gbg på lördag och sen vidare till Kalmar därifrån, men ni fattar.
Så om någon känner för att träffas kan ni ju skrika till lite och vara med på en fika på fredagsförmiddagen någon gång typ 10-14!! Kvällen spenderas dock hemma hos far och bror i Bokenäs :D
Längtar efter er där hemma skitmycket! Inte hela tiden ska erkännas, men det vore ju inte heller bra för då hade jag aldrig fått ett fungerande liv här nere, men det finns vissa grejer som är.. vad ska man säga.. "vår grej". Fattar ni? Jag delar vissa grejer med folk, jag kan prata med några på ett sätt och med andra på ett annat. Och sen är det alla internskämt! Haha jag har gjort bort mig flera gånger och skrattat till när någon här nere säger något, och sen när jag har förklarat internskämtet så har det visat sig att ingen annan har tyckt att det vart kul.
Nu är det dax för säng och läsa lite till.. Vill änna sjunga till lite med "Jag skuttar gärna till i dans, men jag har tappat takten. Jag ser den inte någonstans, vart katten har jag lagt den?" ..fast om inlärningen av alla 7754353 ord jag ska kunna.. get it?
G'nite
Jag försöker panikartat hitta vad som är rätt för mig - jag har försökt att läsa ett kapitel och stryka under det viktiga för att sedan gå genom styckena igen och skriva in anteckningar på datorn, men det tar sån förbannat lång jävla tid så det går inte! Och tidigare i eftermiddags försökte jag läsa ett stycke om samma grej och stryka under och sen föra in anteckningar i datorn och det funkade tills VÄRLDENS LÄNGSTA JÄVLA STYCKE kom på typ en sådär SJU SIDOR. Så sen blev det till att effektivt läsa två-tre sidor.. funkade tills Halv åtta hos mig började och efter det var det ju Idol i en timme efter det.
Fan jävla Ida, jag har aldrig tittat på sånt skräp förr och just när jag behöver plugga som mest är hon tvungen att övertyga mig att titta på skiten. Crap!
På den soliga plussidan har vi dock att Jenny har antagligen skaffat sig ett nytt place! Vid Frasses, fast på andra sidan järnvägen, på Bremersgatan 21.. tror jag. Aaja, inget är bestämt nu, men jag fick nycklarna för en timme idag och kollade på stället och det va jättebra! Ett rum på 11kvm plus en liten hall, plus eget badrum plus en stoor garderob och sen delar jag kök med 4-6 andra. Känns asbra.
Lite synd är dock med tajmingen, jag har ju egentligen inte tid att göra något annat än att plugga till jag har tentan, men vad ska jag göra? Så nu när jag drar hem på torsdag så tar jag med mig en luftmadrass ner som jag kan sova på om jag tvunget känner att jag måste sova där innan pappa kommer med mina möbler senare nästa vecka. Men jag hyr ju lägenheten här (i vad som tydligen kallas cp-cirkeln av de som bor på söder) tills jag har besiktat den.
Jees, ni läste rätt: jag kommer till Utown på torsdags eftermiddagen/kvällen och stannar till lördag. Eller jag ska ner till Gbg på lördag och sen vidare till Kalmar därifrån, men ni fattar.
Så om någon känner för att träffas kan ni ju skrika till lite och vara med på en fika på fredagsförmiddagen någon gång typ 10-14!! Kvällen spenderas dock hemma hos far och bror i Bokenäs :D
Längtar efter er där hemma skitmycket! Inte hela tiden ska erkännas, men det vore ju inte heller bra för då hade jag aldrig fått ett fungerande liv här nere, men det finns vissa grejer som är.. vad ska man säga.. "vår grej". Fattar ni? Jag delar vissa grejer med folk, jag kan prata med några på ett sätt och med andra på ett annat. Och sen är det alla internskämt! Haha jag har gjort bort mig flera gånger och skrattat till när någon här nere säger något, och sen när jag har förklarat internskämtet så har det visat sig att ingen annan har tyckt att det vart kul.
Nu är det dax för säng och läsa lite till.. Vill änna sjunga till lite med "Jag skuttar gärna till i dans, men jag har tappat takten. Jag ser den inte någonstans, vart katten har jag lagt den?" ..fast om inlärningen av alla 7754353 ord jag ska kunna.. get it?
G'nite