För PRECIS en månad sen bar jag och Ida och hennes mamma in en massa lådor och påsar i lägenheten på Ståthållaregatan 45D. Idag har jag, Rikard och Christoffer burit ut nästan allt igen, lyft in det i våra bilar och lastat in det i den nya lägenheten på Bremergatan 21, 3 trappor. Det är snabba ryck må jag säga.
På fredag har jag min besiktning på rummet och på onsdag nästa vecka har Ida sin besiktning på sitt rum + resten av lägenheten. Det ska bli skönt att komma härifrån och skapa något eget. Men det är drygt att hitta världens bästa room mate och sen flytta isär en månad senare. Blä på det.

Idag va min underbara fader i stan också. Han var supergullig och körde ner mina möbler från den gamla lägenheten till Kalmar, bland annat säng, soffbord, skrivbord, tvbänk (som nu kommer fungera som hallbord) och fåtölj. Han ringde mig på vägen ner och frågade hur fort man fick köra med en släpkärra, om 145 var för fort.. "Kanske lite, jag tror väl att de flesta kärror är till för att göra 70-90". Men pappa fräste något om att "komma fram lagom tills det mörknar" så jag antar att han knappt övervägde en lugnare ritt.
Åker ni någonsin med mig i Röda Pärlan (Citronen eller Glenn-Allan som mitt vrålåk också kan kallas, kärt barn har många namn), och klagar på att jag kör alldeles för fort, så kan ni ju lista ut vart jag har fått den fartblinda genen från.
I vilket fall, han kom ner helskinnad och alla möbler var typ hela - utom mitt soffbord där glaset hade spruckit. Jag sa till pappa att det inte var någon fara, och att jag lätt kunde lösa det. Sanning är nog att: jag bryr mig inte och jag kommer aldrig palla att fixa det, det kommer sluta med att jag gömmer sprickan genom att ställa tvn mitt på den.
Vi hivade upp alla möbler i den nya lägenheten och fixa allt ganska nice. Vid 14:30 ringde matklockan ganska ilsket och vi stack och käkade köttfärslimpa på 4Kök i centrum. Mm, det är väl en sån sak jag aldrig kommer att lära mig laga själv innan jag blir 40+, så jag slog in dirr och käkade upp allt på den waaay för stora lunchtallriken.
Inte undra på att jag pendlar 3-5 kilo upp och ner i vikt jämt. Men det är väl härligt att vara mätt? Eller?
På vägen till bilen köpte vi en taklampa och en sänglampa av en av Kalmars coolaste gubbar. Han pratade jättejättesnabbt på småländska och fnittrade hysteriskt när man fick honom att skratta. Haha, han va helskön!
Upp i lägenheten igen och kopplade lampor och umgicks. Jag märkte att pappa drog sig för att åka och vi försökte fördröja tiden hela tiden genom att ta en kik på området och gå en minikort promenad runt kvarteret. Allt för att slippa skiljas. Men tillslut blev pappa tvungen att åka, eftersom det tar drygt 5 timmar hem. Ååh, det gör så jävla ont att se honom åka, jag vill att han ska finnas i min närhet hela tiden!!! Jag älskar min lille pappa så innerligt att det smärtar i mig!

När pappa hade åkt ringde jag och väckte en middagslurande Ritchie och sa "flytta, kom hit, nu dirr". Och tjugo min senare kom han och Christoffer drivandes i bilen. Och som jag sa innan, i med all packning och ur med all packning. Allt bunkrades upp i min walk-in-closet, som man i skrivande stund inte alls kan walka in i.

Så jaa, det har vart en händelserik dag. Innan allt detta hände var jag med Pärlan på bilprovningen och fick beröm över vilken liten fin bil jag hade. Det enda felet var ett halvljus va slocknat, men jag ser det mer som att bilen blinkar med ett öga. Fast polisen kanske har en annan syn på det hela.. får åka och flirta med någon bonnläpp på Mekonomen senare i veckan.

Nu kom Idas kompis Jenny K hit med popcorn och grejer.. herregud. Blev bjuden på en näve, men inte mer! Imn blir det ju simhallen!!!!