Här sitter en nöjd brud! Idag har jag tvättat ALLT - handdukar, duschdraperi, kläder, lakan you name it! Nästan så att grannens hund rök med i farten! Halleluja!
Och allt till rösterna av Filip&Fredrik och deras underbart härliga podcast där de bara snackar skit och följer upp alla ämnen med mer skitsnack - och jag älskar det! De är gudar fo sho.

Klockan 10:30 infann jag mig på Nyckeln med de andra i min grupp: Emmy, Izza, Johanna, Hoffa, Nermin och Riddarn.
Hela föreläsningsklassen jobbar med att skapa kampanjer för olika ämnen. Kampanjerna ska självklart inte sättas i verket, men vi ska jobba som om de vore vi faktiskt jobbade för en kund som hade beställt en kampanj (utan att räkna på ekonomin).
Det är en lärorik och svinkul uppgift, fast den ligger så jävla illa i tiden. Vi har fått jobba med den över julhelgerna och det har vart tidskrävande på ett jobbigt sätt eftersom man helst inte vill sitta med skolarbete när man är hemma. Fast man vill inte heller skjuta upp allt så att man har allt kvar när man väl är i skolan igen.
Men allt börjar ordnar sig, alla grupper har ju haft samma förutsättningar och jag tror inte att någon av oss förväntar oss under (och det hoppas jag inkluderar herr föreläsare..).
Anyhow, möttes vi på skolan (det är alltså ett av skolhusen som kallas Nyckeln) och där satt i typ två timmar och jobbade.. och flamsade.. Vi jobbar med en kampanj om säkert sex, och då blir det en såndär härlig femteklassar-stämning. Speciellt om Riddarn hittar en hemsida där någon tar menar att det enda "säkra sexet" är det man har med djur, eftersom det inte finns någon risk att det blir barn. Thats a thought... Glöm det där med femteklassar-stämningen förresten.
Vår rapport är inskickad, nu håller vi på att jobba med presentationen.

Resten av dagen spenderades lite på ICA, mycket lite men ack så behövligt på gymmet och sen gjorde jag grymma kycklingfiléer som smakade awesome. Helt sjukt nöjd. Dusch och sen stationiserade jag mig i sängen med datorn i knäet och kollade The Mentalist och Glee. Nam nam! The Rocky Horror Glee Show-avsnittet höll på att ta kol på mig!!!!! Herre min jesus och alla hans vänner!

Imn blir det upp på Nyckeln igen för att jobba lite mer, och sen har jag tvätttid hela kvällen. Vilket verkligen är något jag behöver.
Tanken var ju att jag skulle stanna hemma en dag efter att jag kom hem från London innan jag skulle ner till Kalmar igen, just för att jag skulle hinna tvätta. Men det blev ju inte så. Istället bor jag i en tvätthög. Nice!

Tentan gick.. jag vet inte. Bra för någon som inte lagt ner själ och hjärta i att plugga till den kanske, men jag tror inte riktigt det räcker för att få ett godkänt. Dock har vi inga mer tentor denna terminen tror jag, så jag kanske gör rätt i att sprida ut dem. Så att jag inte tappar takten.. typ?

Sitter och snorar sexigt i min säng. Jag är förskyld, fast bara i näsan än så länge och jag hoppas att det stannar där. För nu ska ju jag bli fitt och snygg. Är det tänkt iaf.
Klockan 14 är det tenta i strategisk kommunikation. Jag kommer nog inte att klara den, men jag gör den ändå och ser vad som händer. Satt lite igår med pappren, men det surrar bara i skallen på mig. Vet inte riktigt om det gav så mycket. Avslutade kvällen med de två sista episoderna av första säsongen av Glee. GUD VA BRA DET ÄR. Jag älskar Mr Schuester. Geezus!

Nu ska jag göra mig i ordning och försöka att inte se helt sönderknarkad ut, jag rockar inte riktigt den looken. Kvart över ska jag träffa Riddarn vid provsalarna eftersom att vi har lyckats att inte anmäla oss till tentan och måste flirta lite med tenta-tanterna. Det löser sig nog. Ching!

Den 28 dec körde pappa ner mig helt jävla galet tidigt till Landvetter, och klockan 7.15 gick mitt plan mot London. Jag var hygglig och köpte med mig tre påsar OLWs sourcream&onion chips till Frida eftersom jag visste att det är något hon har längtat ihjäl sig efter. Thats just how nice I am.

Hela resan var en pest! Jag hade feber och vill bara sova, men det var helt omöjligt. Nu är det inte en lång tripp till London med flyg, det tar väl 1 timme och 40 min eller något, men tiden blir ganska lång när man halvligger i en stenhård flygstol och fryser och svettas på samma gång!
Men även den helvetesresan tog slut och jag kom av planet, såg snyggfebrig ut i passkontrollen och hämtade min väska. Fattade noll av hur man skaffade sig ett Oystercard (tunnelbanekort) så jag stoppade upp hela kön hehe. Blev tillslut iväg skickad till en kö dit okunniga kunde ställa sig om de ville ha hjälp, men den hade jag missat i folkvimlet.
Kom på tunnelbanan och åkte in till Holborn, bytte, åkte till Bank och bytte där till rätt linje till Old Street. Det är på Old Street Frida bor så jag satte mig på en pub och väntade på henne efetrsom hon inte ahde hunnit komma iväg ifrån sin pojkvän än när jag ringde henne utanför stationen.
Älskar faktumet att jag nästan ses som en förrädare när jag beställer en kaffe när jag jag kommer in på puben, gubbarna runt om mig sitter med sina öl och blänger mysko på mig. Men jag tyckte kanske inte att 11 (!) på morgonen var en bra tid för öl. Tydligen är det en helt förträfflig tid att dricka öl!
Frida kom tillslut och hämtade mig och mina väskor och så gick vi till hennes lägenhet.. eller hennes rum på max 8 kvm. Jag tycker iofs att huset, rummet var ganska fint (minus all heltäckningsmatta, jag hatar heltäckningsmattor!) och köket och toan var fräscha. Men sen det var inte 6000 kr i månaden-fint, det kan jag väl itne påstå. Men i London funkar det så att är du så dum att du vill betala så säger inte jag emot. I Sverige har vi någon sorts lag för hur mycket sånt får kosta, men det har de alltså itne i England. Stupid bastards.
Den kvällen skulle Frida jobba från 18-12 så vi stack ut på promenad och sen satte vi oss och åt brasilianskt innan jag tog nycklarna och stack hem. Det var ganska tur att jag fick en lugn kväll, för min feber hade inte blivit bättre. Så jag sov och plugga omvartannat (mest sov hehe). Men dagen efter mådde jag mycket bättre och febern var som bortblåst!

Jag tänker inte gå in på alla dagar i detalj, för det är tråkig läsning och jag kommer tröttna någonstans i mitten och dra de sista dagarna på två meningar. Det vet jag av erfarenhet!
Men veckan var iaf så himla underbar och det var helt sjukt nice att träffa Frida igen!
På torsdagen shoppade vi HELA dagen på området kring Oxford Circus och satte sprätt på julklappspengarna tillsammans med en deel andra. det var galet mycket folk på gatorna och i butikerna. Vilket var delvis bra, för när man hittade något fint som man ville prova så tröttnade man så fort man såg kön till omklädningsrummen och stack därifrån. Och så hade man tjänat dem pengarna!

På fredagen var det nyårsafton! Och den startade med några timmars shopping i Shoreditch, mat hemma i Fridas kök och sen stack vi till hennes pojkvän Louis där vi skulle fixa oss i ordning. Medan jag skannade Lou för att se om han kunde godkännas så bjöds vi på drinkar och musik.
Louis hade förklarat hans kväll som att han skulle sitta på puben med sina polare, och det tyckte jag och Frida lät stört lamt. Men han hade fixat biljetter för oss så vi tänkte att vi ändå kunde börja vår kväll så och senare fortsätta till något mer festligt. Men när vi väl kom till puben å visade det sig vara mycket större än vi hade räknat med. Det var mer änpub/lounge/club, det enda som itne fanns var ett ordentligt dansgolv. Men det löste sig ju ändå! Vi hade verkligen JÄTTEROLIGT och hela kvällen var lyckad! Drnkarna flödade och människorna var galet trevliga.

Vi stack hem till Louis på morgonen runt 4 så vi sov där. Jag sover nästan alltid bara 7 timmar, så jag vaknade först och var vaken ensam ganska länge efetrsom de andra typ sov till 15. Men det gjorde itne så mycket, jag hade hunden George och tvn att roa mig med så jag trivdes ganska bra. På det sättet hann det mesta av bakruset försvinna innan de andra två kom instönandes och förde väsen.
Senare på kvällen tog jag Frida och Louis en jättelång promenad ända från Oxford Circus till slottet och London Eye. Det var skitmysigt och vi gick bara och snackade en massa drit om allt och inget. När vi kom bortanför det stora parisehjulet satte vi oss och åt flott på restaurang. Jag och Louis beställde "the biggest fucking steak you have" och Frida beställde lite stark kaninmat (veggiebrud som inte tål mjölk, underbar kombo).

På söndagen jobbade Frida från typ 10-18 så jag spenderade halva den Fridafree tiden till att slappa och mysa i sängen och resten av halvan till att plugga på puben över gatan. Fast denna gången beställde jag faktiskt in öl och pommes, så jag fick inga märkliga blickar denna gång.
När jag kom hem igen lagade jag mat till Frida när hon kom hem och vid 21 kom Fridas kompis Tammy, som hon hade jobbat tillsammans med på Cyberdog innan båda slutade, till Old Street och så söp vi till lite i köket innan det bar av till en gayclub till Tottenham Court Road. Haha det var en upplevelse må jag säga! Skönt att inte bli upptaffsad av nollor dock! Vi hade jätteroligt, och vi dansade verkligen hela natten! Vid 5 kom vi hem och delade på platsen i Fridas 90cm breda säng.

Hela måndagen spenderades med Tammy och vi promenerade runt i Shoreditch, kom vilse, försökte komma tillbaka mot Old Street, kom vilse och tillslut insåg vi att vi hade gått i en stor jävla cirkel och kom tillbaka där vi började. Då stack vi över till en restaurang/pub där vi käkade och mös i några timmar innan Tammy stack hem.

På tisdagsmorgonen hade Frida blivit beordrad att jobba i Convent Garden trots att hon hade fått ledigt. Och mitt plan gick inte förrän vid 19 så det var lite hit och dit om hur vi skulle göra med nycklarna och skit. Men tilslut blev det så att jag gick med Frida till jobbet för att se vart det låg, och sen gick jag runt i Convent Garden och shoppade lite för mig själv. Köpte en kaffe, satte mig och skrev ut mitt boardingcard lite snabbt på ett internetcafé, stack hem, hämtade väskorna, stack tillbaka till Fridas jobb och åt massa mexikanskt till till jag typ svimmade, sa hejdå till gullet och satte mig på tunnelbanan mot Heathrow.
Fan va sorgligt och jobbigt det är att säga hejdå till folk man verkligen trivs att umgås med, det är verkligen det värsta någonsin!

Jag kom oskadd till Ladvetter där fina pappa stod och väntade på mig och tillsammans åkte vi hemåt i mörkret. Jag älskar min pappa också. Dock älskar jag inte snöoväder som alltid timar mina resor till och från Kalmar. Tanken var att jag sklle stanna i Uddevalla över onsdagen och åka till Kalmar på torsdagen, men då bestämde sig vädret för att göra revolt och hotade med kraftig snöskit på torsdagen. Så jag stack redan på onsdagsmorgonen.

Och nu är jag här! Å de å då va, som Kalmarbon sa!

Hur har min jul vart undrar ni? Kanon svarar jag!
Som många vet så gillar ju inte jag riktigt julen. Eller gillar och gillar, jag förstår inte det stora med det. Och jag förstår inte den här hetsen om att det ska vara snö och kallt och "mysigt" för att det ska kännas juligt. Dock tycker jag att julen är fin på det sättet att det bringar glädje och att folk blir lyckliga och mysiga under julen och att man visar varandra kärlek. Men samtidigt tycker jag inte att man ska behöva en högtid för att visa det, men det är väl alltid något.

Och ja, jag tycker också att julpynt är fint. I okej mängder. Och bara i en liten kort stund, sen tröttnar jag på blinkade ljus och starka lampor som bildar paket, snöflingor, droppande vatten eller gud vet vad för annat.
Själv anstränger jag mig otroligt lite för att skapa någon särskild "stämning" hemma över julen. I mitt studentrum har jag noll som påminner om julen. Eller jag har en såndär ljusstake, men det använde jag inte och den ligger intryckt någonstans och jag har inte orkat leta efter den. Jag har ändå inte vart här över julen så.
Jag gillar bara julpynt när jag pappa och Simon pyntar tillsammans hemma. Fast vi har alldeles för mycket tomtar för att det ska vara nyttigt. Det är inte jul om inte våra 30 tomtar av olika shape bildar en fint tomtesamhälle på vår gamla träskänk där både kyrka och julgris ingår. Så klart.
Vi har också tomtar som hänger i gungor från dörrkarmarna, ett tomtetåg i tre delar, en dansande och sjungande tomte, tomtedunkar och underlägg, två likadana tomtar på slädar som ska stå i hallen, en liten nisse som sitter vid granen, typ 15 småtomtar som hänger i granen, en stor jultomte som står ovanpå spisfläkten.... Helvete va tomtar vi har!
Och vi har inget tjafs om att granen ska upp första december eller annat trams. Den åker upp dagen innan aftonen och sen packas den inte ner förrän trettondagen bara för att ingen orkar ta tag i det. And thats it.

Julaftonen firade vi hemma bara vi fyra i familjen. Enkelt och städat. Vi kollade Kalle, åt mat, öppnade klappar, åt mer mat och sen tv ch mys. Jag fick de tre böcker jag hade önskat mig (90talet.se, Här ligger jag och blöder och 2666) plus lite annat smått och gott som tex pengar och presentkort. Jag har ingen fantasi numer och jag har som princip att jag aldrig önskar mig kläder för det slutar aldrig bra.
Frågan är när jag ska få tid att faktiskt läsa böckerna. För så fort jag tar upp något annat bokliknande som inte är min studielitteratur så tänker jag "men ditt iddi, hur stor nytta gör du?". Men jag gillar verkligen att läsa, och jag har alltid läst mycket. Jag har bara tappat lite stinget de senaste åren tyvärr. Och jag köper ofta böcker på reor, önskar mig de i present eller köper på mig de när jag är utomlands men det blir aldrig något av de!
När jag flyttade ner till Kalmar tänkte jag att nu ska jag bara ta ner de böcker som jag inte har läst plus de böcker som jag läser om någon gång ibland. Och jag har fotfarande bara läst två av dem. Jag köper ofta böcker på reor, önskar mig de i present eller köper på mig de när jag är utomlands men det blir aldrig något av de!

På juldagen åt jag kolossala mängder lutfisk tills jag nästan dog, sen stack jag in till nynorska Sanna som var på hembesök för förkrök och übermys med henne, Jessica, Maria och Salo innan vi stack ner till Harrys där vi skulle träffa bland annat Louise och Josse.
Utanför Harrys fick man stå i -21 i 45 min innan jag kom in plus 20 för att få garderob. Men sen blev det kalas och jag träffade massa folk som jag knappt har träffat sen studenten. Nej det var itne en av historiens bästa utgångar, men det var så jävla trevligt med alla människor så det blev bra. Allsång och fyllekäk på det plus tårar och brustna hjärtan när vi sa hejdå till Jessica som åkte till Hemavan dagen efter. Sov hos Sanna, fikade med Andreas och Christian dagen efter och sen stack jag hem till Bokenäs igen.

Jag hade en bra jul och jag hann träffa många av de människor som jag saknar innan vi alla spred ut oss på olika håll igen. Förutom de som står ovan så hann jag också att träffa både Daniel, Jessica W, Perra och André. Plus naprapaten och doktorn typ två ggr var.

Förlåt för det lama slutet, men jag insåg att jag blev trött på att skriva och att min jul egentligen handlade om att träffa alla jag verkligen saknar mer än att få presenter och "fira" jul. Att få dela kärlek med de som man har svårt att dela med på avstånd.
Nyår i London skriver jag i ett annat inlägg senare.

I fredags stack jag hem till Uddevalla igen. Det var egentligen inte längesen jag stack härifrån, men ändå tycker ag det är helt underbart att vara här.
Jag vågar nog sticka ut hakan och påstå att lycka är att sitta och käka frukost med pappa och avsluta varandras rörelser. När den ena sträcker ut armen efter något så plockar den andra upp exakt vad den första sträcker sig efter utan att titta upp från tidningen.
Något jag dock inte har saknat är att sitta i passagerarsätet när pappa kör. Det är ren skräck ibland. Han kollar åt ena hållet och svängen åt andra, kör om folk när det knappt är någon omkörningsfil kvar, svär åt andra idioter i trafiken. Nemen, precis som jag gör.. tyvärr! Jag närmast står i sätet och håller mig i allt jag kommer åt och försöker fantom-bromsa i mattan när han touchar dikeskanten. Och till svar får jag "va fan skriker du om, sitt still".

Anyhow, vi hade egentligen vår sista föreläsning idag, men det var nog tur att jag stack redan i fredags. Huvudledningen till Kalmars vatten brast i lördags och det hemska snöovädret började mena allvar på riktigt. Det känns ju som två grejer man kan klara sig utan. Så jag stack utan strid, och kom hem oskadd.
Dock gled jag ut i mötande vägbana när jag skulle svänga på påfarten till E6an vid Halmstad! Jag stod på bromsen och fick ändå inte stopp på åbäket som ställde sig med hela fronten ute på andra vägbanan. Som TUR var de två mötande bilarna snabb och svängde över i andra filen. Det ser jag lite som en tidig julklapp!

Pratade nyss med Frida och det verkar som att den fancy nyårsfesten är inställd. Det är ju lite tråkigt, men samtidigt slipper jag springa runt i fler affärer efter den perfekta röda klänningen. Festen hade rött som dresscode, och tydligen är det nationell brist på röda klänningar i Sverige. Jag passar inte heller i rött så det var inte mig så mycket emot. Jag blev också lite fundersam när det tydligen skulle infinna sig viktigt folk, som supermodeller, på den fancy festen, och jag tror inte att jag vet hur man sköter sig på en sån fest. Jag menar visst jag kan mingla och vara supertrevlig, men hur hanterar det faktum att de antagligen skulle beställa in ett glas med luft medan jag undrar om man får dricka direkt ur öltappen?
Det är lite trist men jag hade ju ingen plan från början så jag är inte så orolig. Det händer alltid något när jag och Frida är igång, så det gör det väl den här gången också
Och jag hoppas för mitt liv att jag kommer iväg också! Känns sådär efter att ha sett hemska bilder från både Landvetter och Heathrow som båda har vart helt i kaos!

Idag har jag vart hos frisören och fått peruken klippt och färgad. Jag älskar att vara hos frissan, för jag känner mig så fin när jag går därifrån och för att jag gillar att bli ompysslad av någon som kan. När jag går därifrån har sånt äkta reklamschvuung på håret och det bouncear längs axlarna precis som i när huvudpersonen i en romantisk film ser sin drömtjej gå längs gatan i en såndär slowmotionscen. Och jag vill bara skrika "Because Im worth it!"

Idag kan jag bara klaga. Det finns inget annat. Allt är fel. Tentan gick åt helvete trots att alla som har fåt underkänt har skrivit samma sak som de som fick godkänt fast med andra ord. Jag får inga som helst svar från min lärare i förra kursen om hur jag ska göra min restuppgift som jag missade pga att jag var insnöad i Uddevalla. Men min dag blev 2000 gånger bättre av att titta på Dispicable Me. Jag har ont i magen och tårar i ögonen! Haj haj

Jag hatar när man sitter i fotbad och blir kissenödig. Måste vara sämsta någonsin.
Eller att man vaknar hyfsat bakfull och är redig och ska försöka ta sig till skolan, men får reda på i dörren ut att föreläsaren är sjuk! Den är inte heller särskilt snäll!
Men men, nu har jag använt tiden till att fixa mina fossingar. Jag satte mig vid datorn med hinken full med varmvatten och såpa, satt ner fötterna och kände "näe, nu blev jag kissig". Men jag är en hårding, så jag höll mig i en kvart tills jag var klar och sen halkade jag ut i badrummet.

Igår var en bra och lagom slö dag. Sådär att man har inte suttit still hela dagen, men ändå inte haft så mycket att göra att det blir ett uns stressigt.
Klockan 9 tog jag stygnen ur foten och fick reda på att allt hade läkt skitfint och att jag kan gå helt normalt nu. Jag har vart lite väl överförsiktig, för jag har inte velat slita i knutarna, men nu är det alltså lugnt.
Jag kände en såndär hallelujakänsla när sköterskan sa bra grejer om foten. Det var nästan så jag funderade på att hoppa upp från britsen och skrika "I can walk!" och så skulle hon följa efter med ett förvånat "she can walk!" och sen skulle allt förvandlas till en musikal. Men jag tog inte steget, så det hände inte. Trist ändå.
Efter vårdcentralen handlade jag lite. Det är svårt att handla för en och en halv vecka, men jag täntke såhär: jag käkar ur mitt frysfack som duktiga jag har laddat till tusen och så köper jag bara typ juice, frukt och mjölk till morgongröten. And that I did.
Spenderade jag några timmar hemma och gjorde inget vettigt. Eller jag tycker ju att kolla serier och skratta högt så tårarna rinner är vettigt, men jag tror att termen "vettigt" har andra betydelser när man går på universitet och har ett omprov att plugga till och bakläxa att göra. Men till mitt försvar så har jag inte hämtat mitt prov än (vilket egentligen är helt mitt eget fel och min egen förlust), så jag vet inte vad jag har gjort fel på. Och jag har inte fått reda på vad min bakläxa är än.

Vid 17tiden mötte jag Rolf som stod och huttrade vid stora julgranen på Larmtorget.
Kalmar kan det här med julbelysning! Det är verkligen jättejättefint, och det är så mycket olika grejer runt hela centrum! Jag gillar ju inte riktigt julen, men jag gillar den mysiga stämningen, och att folk är glada för att det är mysigt. Och ljusen i stan hjälper verkligen till!
However, jag mötte upp bruden och vi stack och käkade megabuffé på Zorbas. De har en såndär buffé som innehåller ALLT, och jag drabbas ju så lätt av det typiska buffésyndromet så att jag ska ha lite av allt på samma tallrik. När jag hade ätit upp insåg jag att jag hade ätit klyftpotatis med ris, currykyckling med gyros och tsatsiki med rödvinssky.
Det var skitmysigt att bara sitta och slappa och så skönt att få koppla bort plugg-Jenny eller fest-Jenny och become tjat-och-käk-Jenny som bara mumsar i sig och skrattar med mat i munnen. Tur att Rolf beter sig likadant.
Vi splittrades vid korsningen för att göra oss i ordning till Söderport där KAST skulle spela ikväll. Fast jag råkade bli ganska väldigt full. Jag satt ju och mös inne i rummet med Hannah, som säger "mje jag ångra mig, hänger nog inte med" när vi är på väg ut genom dörrn. Så jag fick traska bort själv och inse att ingen annan va pack förutom moi. Men vad gör det om 100 år, och jag kände att det va otroligt skönt att spräcka den vita bubblan jag har levt i nu i nästan tre veckor.
Rolf och KAST va skitduktiga och jag känner än en gång hur min avsaknad av sångröst tynger mig.

I morse då, kämpade jag och mitt tunga huvud oss upp efter x antal snoozningar. Jag gjorde mig i ordning, åt frulle och skulle bara checka fb lite snabbt och ser hur klassen klagar över vår tydligen sjuka föreläsare. Crap.
Och idag kan jag ju faktiskt göra något vettigt, för jag köpte böckerna för nästa kurs av Rolf över middagen igår. Får se hur det blir med det.
Men ikväll är det Idolfinal, och det är en bra grej!!

Titeln på inlägget kommer från en Owl City-låt, de var saknade så nu har jag nästan sträcklyssnat på de i två dagar. De har gjort en söt jullåt som heter "Peppermint winter" i år också! HEJA!

Sitter i sängen och blandar Glee med Community, skattar och smågrinar omvartannat typ. Eller inte grinar, emn när det kittlar sådär i näsan och tårarna känns i ögonen. Men det är ju så fint ibland! Fattar inte att jag har halvmissat Glee. Jag har ju vetat om det och hört att det är bra, och jag tillochmed sett första avsnittet och älskat det innan, jag har bara.. inte vart i mood antar jag.

Jag kom faktiskt helskinnad ner till Kalmar igår, men det va med nöd och näppe ibland! Det var helt galet moddigt mitt i Småland, och en bil körde om mig och täckte hela rutan med slasket för mig samtidigt som han slängde sig in framför mig och störtbromsa för att inte köra in i häcken på bilen framför. Jag såg ingenting förutom ett par blurriga bromsljus genom rutan. Då satt naglarna långt inne i ratten! Jävla iddi!
Vad som va lite roligare var att jag ringde in till P3 och fick prata! De efterlyste historier om märkliga händelser på arbetsplatsen och jag hade en jag tyckte dög. Och det gjorde den tydligen eftersom jag fick både tjejen som tog emot samtalen dog av skratt och förfäran och jag fick berätta händelsen live i radion.
I somras när jag var nere på bartenderkursen i Napa så hade jag praktik på en bar i två veckor. Och en kväll när jag kom till jobbet så tyckte min chef att det var dax för lite indiankväll! Så han tog rullen med kassakvitton som han ritade lite sicksackmönster på och knöt runt huvudet på alla bartendrar och så stoppade han ner några färgglada sugrör i håret på oss. Så såg vi ut som indianer, och vi skulle ju då självklart spela med.
När folk hade börjat strömma in och jag hade kommit in i tempot så ser jag hur min chef häller, vad jag tror är, vatten på golvet bakom baren. Och jag tänkte inte så mycket på det, utan jag tänkte väl snabbt att han skulle skölja av golvet för att det blir alltid så klibbigt när man slipper juicer och annat. Men helt plötsligt tänder han eld på vätskan som visar sig vara 96, alltså 96% sprit. Och hela det lilla trånga utrymmet bakom baren (man kan inte passera två på bredd) står i lågor och det finns ingenstans att stå. Så alla stirrar bort mot chefen och undrar va fan han håller på med, men där i andra sidan av baren står han och skriker "dansa dansa, får jag se lite elddans?!". Så jag, Silvio, JJ och Adriana börjar i panik dansa runt den här elden, för va fan ska vi göra? Och vi måste hålla god min också för vi kan ju itne se helt skräckslagna ut!
Det va en upplevelse och en jävligt märklig händelse på jobbet måste jag påstå!

Som sagt nu är jag alltså i Kalmar igen, och jag var på min första föreläsning på typ två veckor idag. Eller föreläsning, det va mer en genomgång om copyright och upphovsrättslagen.
Det var väl sådär halvgivande, mest för att vi bara hade en timme på oss och för att det var så mycket att ta in på en gång. Men fy fan va härligt det känns att vara tillbaka. Jag stod bara tyst och lyssnade på korkade idéer och märkliga samtal och bara kände att "fan va knäppa ni är och fy vad jag trivs med er!".
Efter lektionen stack vi ner till Söderport och steg in på vernissage. Johan W i vår klass deltog och utställningen handlade om John Lennon. Helt fantastiskt fina bilder!
Efter det var det tänkt att vi skulle dricka öl och käka tacobuffé, men det hade tydligen lagts ner och när Richie sa att det hade stått på hemsidan fick han svaret "jaha, finns den kvar!". Så det blev ingen tacokväll. Det blev MAX och öl på systemet som vi drack upp hos Riddarn. Eller de andra drack, jag ska ta stygnen hos läkarn imn klockan 9. Tänkte att de kanske vill ha mig lite städad. 

Och här sitter jag och är avis på Josse som sticker till London imn. Hälsa Harry Potter om han rusar förbi!

Jag vet inte om man får skriva en sån rubrik som detta inlägget har, med tanke på alla hemskheter som händer i alla fattiga delar av världen. Men ibland tycker jag att det är okej att klaga. Eller? Joo, det måste det vara.

På plussidan:
Ny dator, eftersom den förra sa godnatt&hejdå. Denna är en fullsize, och inte en mini-pc som jag hade tidigare för två dagar sen.
Jag har också köpt nya brallor och ett helt nytt kit med ansiktsgör. Alla hygiengrejer lyckas ju alltid ta slut samtidigt så det blir sådär onödigt dyrt på en gång. 
Jag får också på mig en sko nu, dock Simons 41or, men vad gör det!!! Så jag snor med mig ett par sommarsneakers till Calletown, så får jag se lite pråmfot ut ett tag. Pråmfot med skatearstyle är väl alltid inne? Jag tar iaf hellre det än den blå sjukhustossan jag har vart tvungen att dras med.. den har inte vart rolig vill jag lova. Det känns som att alla tänker "har hon blivit utsläppt för tidigt?" när de ser mig. Jag har gripit tag i pappa så fort jag har tvingats att visa mig ute, för jag känner mig så dum att jag inte vågar stå för mig själv!
På minussidan:
Min extrema hosta som låter som när man kastar sten på ett plåttak visade sig vara mykoplasma, som typ är början på lunginflammation. Eller nått. Jag fick det efter P&L förra året så jag kände igen symptomen. Fast den gången gick jag runt med det i 3 månader innan Daniels mamma berättade att min hosta höll henne vaken om nätterna. Så illa låter den, helkul!

Imn bär det hemåt till Kalmar igen. Bara sådär mer än en vecka sent. Men nu är allt packat, så det är bara till att gräva fram bilen ur snön imn morgon och sen bär det iväg. Eller jag ska ajdö-fika på Torp med Louise innan. Blir det en sub på nyöppnade Subway kanske, är det en sån dag imn?

Måste avsulta allt med att klaga röven av mig på Uddevalla kommun.
Enligt mig kan den nya inomhusarenan Rimnershallen vara den dummaste skiten jag har hört om. Vrf bygga ett jättekomplex endast för en inomhusarena, när stan behöver både en ny ishall och simhall? Vrf gör man inte bara som de gjorde för flera år sen i Lysekil och bygger ihop ishall, simhall, bowlinghall, gympasalar?
Nej men det är ju en så jävla mycket bättre idé att göra tre separata byggnader som kostar lika många hundratusen var, istället för att lägga en sammanlagd summa på ett stort projekt? Och då hade man kanske också kunnat bygga till en del där man kan ha lokaler som föreningar kan hyra, för det är också ett stor fråga i stan. Istället för att bygga ett stort "kulturhus" bredvid muséet.
Folkets Hus och hela den planen bakom med barackerna som nu är dagis eller något annat trams har ändå en rivningsstämpel på sig sen länge eftersom det är mögel i vissa delar och allt är dåligt isolerat. Vrf inte riva hela det området och bygga upp en allaktivitetshus där? Planen ligger centralt och det är lätt att hitta.
Jag säger inte att jag hade kunnat göra ett bättre jobb (eller jo det gör jag), men jag tycker att man kanske borde fundera på olika lösningar och tänka till lite innan man sätter sprätt på en otrolig summa pengar på en massa dumma projekt, istället för att vara efterklok.

THAT'S ALL FOLKS

Har sparkat igång min stationära dator här hemma nu. Och till min extrema lycka fanns The Sims 3-skivan i, fast paketet ligger i Kalmar. LÖVE IT! Gör inte mycket annat nu. Och jag funderar skaprt på om inte jag borde ta över världen bara för att jag är så ruskigt duktig på Sims. !

Julkalendern.. Jag tycker om den! Tror starkt på den! Och jag har ju faktiskt en kalender att öppna varje dag. Pappa har inte riktigt hängt med i utvecklingen.. Jag får fortfarande oboy på morgonen också, trots att det har vart känt att jag är laktoskänslig sen typ 1½ tillbaka. Älskar honom!
Det klagades i Aftonbladet eller Expressen att årets julkalender var mellanmjölk och att man hade sett det tidigare. Sunes jul, Greveholm typ. Men vem är jag att klaga?? Jag tycker att ska jag ändå anstränga mig och se något som först och främst är framställt för barn, så ska väl jag ocksåfå känna mig som ett barn? Och då är det inte mer än rätt att de är som de julkalendrarna som va när jag va liten. Smart drag av SVT, det är ju vi som är över tio som kollar!
Dock har jag inte lyssnat på radiokalendern. Skräll kanske, med atnke på att jag alltid lyssnar på radio (har P3 på högsta volym när jag spelar Sims tex..). Men jag återkommer med betyg!
Ett jävla plus för brädspelet på baksidan kalendern dock!!!

Jag saknar er Kalmar! Verkligen! Jag tror nu förtillfället att jag kommer söndag eller måndag. Eller jag måste komma till måndag. Får lösa det.
Ska upp med tuppen imn och baka scones och se kalender. Pappa påstår att kalendern kan vara det bästa som har hänt mig, för att den får mig frivilligt upp ur sängen innan 9. Trams?

Jag har vart helt hysterisk hela morgonen. Det är väder för Sibirien här och ändå ska pappa upp till Näl i Trollhättan, ett område där det är ännu värre än här! Hur dum i huvudet får man vara? Han fick ju för fan motorsåga sig fram till brevlådan för att hämta tidningen, för att ett träd hade blåst över vår väg!
Pappa frågade mig vänligt när han fick en 46 år yngre mamma. Jag kommer inte ihåg vad jag fräste, men i den här familjen lever vi efter devisen "dumma frågor, dumma svar".
Nu äntligen efter en trekvart ringde han och berättade att han hade kommit fram helskinnad. Jag har nästan fått bända loss telefonen från handen.

Det suger så jävla hårt allt det här. Hela helgen har blivit helt annorlunda än vad jag hade tänkt den. Jag har missat allt som var planerat och jag missade Sanna när hon var i Sverige för första gången på typ en månad, och första gången vi lyckas tima in våra Uddevalla-besök samtidigt.
Det är mer irriterande att veta att vi är i samma stad men inte kan nå varandra, än att vara i olika länder. För när hon är i Norge så är det så uppenbart att jag är här, du är där. Nu har vi haft 40 min mellan oss och ändå har vi inte kunnat ses.
Jag är otroligt glad att jag hann träffa Louise, Jessica, Josse, Daniel och Emil innan snön om, för jag behöver verkligen veta att ni lever och hur ni lever och att ni överlever. Det är bara André kvar på listan nu, men det ser inte ljust ut vännen..

Jag träningsvärk i vänsterskinkan efter att jag påbörjat min fjärde haltande dag. Jag ser inte klok ut när jag tultar runt här i huset, som någon skadeskjuten veterean från kriget. Det är nästan så jag funderar på att börja öppna samtal med meningar som "När jag och mina män vakade på fronten i Vietnamn.." bara för att fullfölja känslan.

Och vad gäller my return till Kalmar.. ja inte innan onsdag iaf. Och skulle bli förvånad om jag lyckades innan helgen. Simons danspartners pappa jobbar i Alvesta så jag ska ringa honom ikväll och höra hur väglaget verkar. Men han verkade ärligt orolig när pappa pratade med honom igår.
Ni kanske tycker att jag gnäller. Och jag vet att jag kan köra när det är halt, och jag skulle kanske kunnat köra bil med min fot i om vädret hade vart annorlunda. Men nu är det inte det, och hamnar jag i ett dike på vägen ner så kommer jag vackert få ligga kvar där tills någon hittar mig för jag kommer inte komma någonstans med den här jävla foten i det här jävla vädret.
Thats it, jag får komma när jag kommer tyvärr.

Nu ska jag passa på och sova medan pappa är inne i sjukhuset, för där kan det knappast hända honom något.

Det är förbannat jävla snorhalt ju! Ååååh jag hatar hatar hatar snö och vinter och allt som hör där till. Och jo man kan visst fira jul utan snö och kyla och jävligheter, det går helt utmärkt. Ge mig julklappar på en strand, det är kan väl itne vara så förbannat svårt? Tråkigt när man lever på csn.
Jag tror inte csn vill att jag ska ha roligt. Eller någon annan heller för den delen.
Jag tror csn hade det jävligt tråkigt som ung och bestämde att "får inte jag ha roligt, ska fan ingen annan heller ha det". På den vägen va det. True story.

Har också insett hur fjantig min blogg är. Jag gillar inte fåglar och rosa? Eller jo, höhö, jag gillar rosa fåglar - flamingos, men inte isär. Men jag tycker det är kul att hobbypilla med koder och sån skit. Ibland, och sen orkar jag inte ändra. Så det blev så.
Jag antar att jag kommer förbanna mig själv över att ha sagt det när jag har kommit in i webbkursen nästa termin.

Idag har jag känt mig helt bra, jag vettefasen vad som drog tag i mig. För jag verkligen vart helt sanslöst dålig i två dagar och nu - poff borta! Tänk om alla mina sjukdomar kunde vara så, så hade kanske sluppit långdragna förkylningar i evigheter. Men gud förbjude. Tack.
I vilket fall. Jag tuffade in till Torp med Louise och mös med henne ett par välbehövda timmar, luncha och köpte present, klämde på kläder och lite så. Dösnack i timmar är ju helt sjukt underskattat. Skitsnack också, så man får agga av sig.

Fikade med pappa och bror efter att tösabiten hade åkt hem, och sen åkte jag upp till Kurveröd och gjorde Apelryd sällskap i all sin sinnesfrånvaro. Vi bara mös och pratade och ack så värdsliga problem. Sen blev det hamburgare. Och sen blev det lite Josse också! Life is så jävla good kände jag då, att bara sitta och skratta som förr i Jessicas rum..
Fan det är så jävla härligt att bara vara ååh hemma! Vara med folk som känner en sen länge och vet allt skit om en. (För Louise del så har vi ju faktiskt känt varandra sen 0an.. så stor är stan!)
Det är tre månader sen vi alla nästan satt och lipa i min lägenhet på Södra Drottninggatan och önskade att sommaren aldrig skulle ta slut, fast ändå ville att livet skulle sparka igång.

Jag hatar att jag missade hela Lavinin-kollektionen. Hel H&Ms hemsida säger "slutsåld". Förutom en asful keps för herrar. Men ritkigt så desperado känner jag mig inte.

Men om man har sovit 19 av förra dygnets 24 timmar så är det inte mycket som spelar så stor roll. Min bror överraskade mig med en sjuk dos av någon sort giga-influensa. Så jag befinner mig i något sorts dizzy tillstånd där magen smärtar av att inte ha ätit något på två dygn, men inte vill ha något eftersom att illamåendet ändå vinner. Jag har ätit mariekex, banan, alvedon och vatten och försökt få i mig litelite fiskbullar igår och grillad kyckling idag. Men det va ingen succé.

Nu befinner jag mig iaf i Uddevalla, vilket betyder att jag har det ganska mycket bättre än om jag hade vart flunsasjuk hemmma. Och resan hit gick bra, det var inte snökaos och fullständig storm som SVT hotade med, utan det hela gick otrolitg smärtfritt även om jag hade sommartassarna på.

Nu ska jag dö lite framför tvn med pappa. Det är nog det bästa med att vara hemma, att bara sitta och döglo på sport med pappa och bara vara. Det är underbart.

Sitter med en halvpackad väska och sömntrötta ögon. Schemat imn: vakna halv nio, slänga i mig gröt, stuffa in grejerna i pärlan och sen driver vi tillsammans mot väst.
Det ska verkligen bli helt obeskrivligt skönt att få komma hem och vara hemma ett tag. Inte för att jag ogillar det i Calmare, nej nej. Men i veckan kommer jag att få träffa alla jag saknar så sanslöst mycket och som jag knappt får tid att träffa. Vi som delat liv, men som nu bara delar avstånd.
Utom Klara då, men vår relation har våldsamma distansproblem babe.

Veckan bjuder på kalas, pappa-lagad mat, fikor tills knappar stramar, långa vinterpromenader, trams, blifärder med på högsta volym, kärlek från alla håll till alla från alla. ÅÅÅÅH!
Ack så förargeligt att det kommer ta MINST 6 timar att komma hem då det snöar på västkusten.. Och jag som har sommartassarna på :(

PUSSA PÅ ALLA

Avslutar dagen med ostkaka, chaite och nya låten med Rihanna (Whats my name ft Drake). Har pysslat med sjukt abstrakta grejer på lektionerna nu i två dagar: vi har visualiserat och återskapat olika känslor i form av skulpturer. På lektionen i torsdags jobbade vi grupper och skulle bland annat återskapa "hat" och "ångest". Jag har bild på det men jag får lägga in de senare, tyar icke just nu.
Idag har vi jobbat med de minnena som jags snackade om tidigare. Så idag har vi sönderdelat våra minnen i olika känslor, försökt att sålla fram de viktigaste och sedan försökt att visualisera och göra skulpturer, skisser, målningar av de känslorna och sen fotografera de i den riktiga världen. På fackspråk heter det att återskapa minnet, känslan i ett fysiskt rum. Men det är så skönt att få skriva av sig på ren svenska så jag kör på det istället. Jag kan inte skriva vilka känslor jag har valt ifall mina klasskompisar läser och försöker vinna extra points. Tar det väl iofs inte så serri, men det ska faktiskt bli roligt att se om de kan lista ut vilka känslorjag har försökt återskapa.

Gjorde jättegod fredagsmiddag ikväll och mös sen lite med Henke och Eric framför Idol. Jag skulle egentligen till BigJ, men så blev det alltså inte.
Bra att Elin åkte ur, skönt att få klämt åt den finnen! Snyggt Linnea och Jay. Och vad fasen höll du på med Olle?

Nej nu blir det CSI och The Big Bang Theory innan läggdags!
Imn blir det MEM-fest med american college-tema. Jag har redan lovat att skicka bilder till min brevvän Sara så hon får se hur vi uppfattar dem. Och sen samtidigt kommer tanken till mig: hur tänker de på oss.... med tanke på vad vi är "kända" för runt om i världen?
Tack och hej - snygg tjej

Jag kan inte stava till dinosaurie insåg jag precis. Jag fick googla det. Och jag kan inte säga det heller tydligen, det har vart ett jävla snack om det. Jag säger som det stavas. Och eftersom jag inte kan stava det, så antar jag att det hänger ihop.. Eller något. Jag kan inte säga regissör ordentligt heller. Jag säger ressigör, med sch-ljudet sist. Och jag säger fortfarande ruschelkana. Sen är jag bara 19 år också.

Till idag hade vi en liten läxa som jag skrev i förra inlägget. Jag tog tre bilder i temat "tillsammans". Dock blev jag tvungen att ta de inomhus (eller tvungen, jag ville inte bli våt i monsunregnet som hälldes över Kalmar igår). Och i de här tre bilderna hann jag engagera halva korridorsbefolkningen. Det är det man har vänner till har jag ju hört?
Jag tog kort på My's och Anna's händer när de fikade, spelade kort och körde sten, sax, påse. De två första bilderna blev bra men den sista var bara en äkta nödlösning som jag fick ta i brist på idéer. Och det märkte vår helskumma tillfälliga lärare Mårten också, men han tyckte att jag hade gjort ett bra arbete och att jag hade snappat upp det därmed att bara ha det relevanta och viktigaste i bilden och ta bort allt annat som skapar brus.
Jag gillar Mårten, han må vara jävligt skum ibland och ganska (eller jävligt) hård i sina bedömningar, men han är duktighan vet vad han vill ha ut av det han lär oss. Varför han är tillfällig vet jag inte, men tydligen skulle han bara hålla i våra första lektioner för att lära oss kameran.. eller något sånt. Resten av kursen, med start imn, ska vi ha med Vedran. Han är snygg. Just saying. Och till imn ska vi ha analyserat ett minne och ska försöka återskapa det med antingen bilder, en målning eller på något annat kreativt vis. Jag har inte valt något minne än, och jag vettefan vad jag ska välja.. Vi ska i vilket fall ta ett minne och använda det för att svara på ett par frågor:
Vad är ett minne?
Hur är det bundet till sitt fysiska rum?
Kan det återberättas, erfaras utanför sitt fysiska rum?
Vad består ett minne av?
Kan ett minne sönderdelas till olika känslor?
Vilka av dessa delkomponenter är avgörande för att återskapa ett minne?
Yeaaah.. bout that. Aja, men det löser sig. Det kommer väl till mig under middagen eller något annat magiskt.

Förutom att ta bilder igår, så satt jag mest och saknade en massa grejer. Hur allt va i somras, hur allt var i våras, hur allt var förr bara. Med förr menar jag innan alla tog studenten och gick skilda vägar. Jag har drömt att komma från Uddevalla sen jag va typ 13 och när jag väl gör det vill jag tillbaka? Jag ville starta nytt liv och sitter och saknar mitt gamla? Ironin skrattar mig i nyllet? Tackar tackar.

Nu ska jag ta mig något att äta och sen ska jag nog ut på promenad. Vill bara påpeka för folket att jag sitter med strumpebrallor OCH tjocka mjukbyxor, långärmat OCH kofta - ändå fryser jag i mitt rum. Elementet är varmt, men det når inte ut i rummet! Och jag har fan flyttat ut mitt skrivbord mitt i rummet för att det inte ska hindra värmen, men gud förbjude att det skulle fungera.
Som Sanna F sa, inlandsisen glider snart genom rummet!

Funderar också på att gå och lägga mig i ett solarium, för att på något jävla vis lapa i mig lite D-vitaminer. Och när man inte kan få uppleva naturligt solljus får man nöja sig med de artificiella alternativen.

Här har ni en skön låt som SuperNerm hade lagt upp på sin fb-sida "Hetaste musiken just nu". Jag vet inte varför han har sån koll, men har han. Och det är väl bra när en annan inte har det?

Första dagen på den nya kursen. Hela de första fyra timmarna är ett stort blurr av iso-tal och bländartider. Jag har ju gått genom allt det här med hur man hanterar en kamera och vad allt heter och hur man använder det, men jag har bara.. aldrig haft intresset för att fatta. Jag har vart så säker på att skriva är min grej och sen har jag släppt allt annat.
Egentligen vill jag ju kunna allt annat jag valde bort på gymnasiet, som expo, graf, film, radio och foto. Radion höll jag ju iofs fast vid ett tag, men eftersom man bara fick ha ett val i trean så blev det ju goodbye för radion med. Jag och Eric stack ut med en kamera och försökte fatta tillsammans, men det va ganska döfött. Vi vände och vred och tryckte på knappar men det blev lixom inget med det. Vissa grejer blev "bra", eller om det mer va lyckoträffar för oss newbies. Men jag vill verkligen fatta allt, det får bara ta den tid det tar. Får väl beställa privatlektioner med någon tillslut.
Till på onsdag har vi en uppgift på att ta tre bilder i ämnet "tillsammans" eller "på uppdrag". Jag har lite idéer till båda temana, men som nio gånger av tio så är det oftast mina bästa idéer som är svåra att genomföra. Jag vet inte om jag är galet kreativ eller bara vansinnigt opraktisk.

Vågade mig på att träna idag faktiskt! Jag gick på ett Bodyjam-pass. Egentligen har jag alltid tyckt att LesMills "body-.." pass har känts som att det är det som det "fina" gymmet i staden kör med för att deras gäster inte orkar ta ut sig utan bara töntar runt. Lite överklassfjanteri eller hur jag ska förklara. Sånna pass som tankas hem av tränaren och som sen blir sådär lite halvvesna. Det är iaf den erfarenheten jag har av de, och jag har försökt mig på de ett 10tal gånger innan jag hittade till Friskis i Uddevalla. Friskis har känts mer glatt och äkta.
Men WOW, det va helt fantastiskt att vara på det här passet! Mina låga förväntningar försvann ganska fort och mitt "lugna pass" visade sig vara en blandning av mambo, house och hiphopmoves. Och bruden som höll i det va riktigt duktig och ett riktigt sånt energiknippe som man behöver när man är trött och seg en måndagseftermiddagn. Jag svettades som en gris med ett leende på läpparna! Gracias, detta blir till en vana vill jag lova. I den mån jag är frisk vill säga.

Hamnade i allrummet ikväll igen och såg Step Up 2 med Anna och My från korridoren. Skitmysigt! Mycket weird att en fjant från utbyteskorridoren, som också ligger länkad till allrummet (allrummet ligger i ett hörn av huset där både korridorerna möts), kom in och bara.. va konstig. Han stack in huvudet och halvskrek "Ello ello girls, wat jo doin?", och sen skulle han sitta där och fjanta tills han insåg att vi alla bara väntade på att han skulle sticka. Han va nog full. Eller bara djupt störd. Troligtvis det sista.

Så, det var det. Det jag inte kan inför tentan imn, det kan jag inte. Sen om det räcker är en annan femma. Jag har aldrig problem med tentaångest, det rör mig inte ryggen.. än. Tills man ska ansöka till utlandsstudierna vill säga.