Idag slog allt mig. Jag är faktiskt ensam här nere.. Jag har lämnat min hemstad, barndomsbyggd, för att uppleva resten av min framtid. Men fan va ont det gör.
Helt plötsligt fik jag en tom äcklig känsla i magen, som när man har gjort något dumt man ångrar. Fast i detta fallet handlar det nog mer om saknad.
Det slog mig så hårt att jag har startat ett helt jävla nytt liv här nere. Jag kan göra om och göra rätt, men jag har vissa saker som aldrig blir rättare.
Och nu då? Är närhet ett telefonsamtal och kärlek ett hjärta på en skärm? Ååh, mitt hjärta dör. Jag vet ju att allt kommer bli kanon här nere! Faan, kolla på bara på veckan som har gått! Jag har haft det huur bra som helst! Men det bara kom som en chock för mig, för jag har inte haft tid att tänka på vad jag faktiskt har gett mig in på!
Om NI där hemma läser det här nu, så vet ni i era hjärtan vilka jag pratar om! Ingen nämnd, ingen glömd brukar man väl säga..

Skriver mer imn, det är redan sent och imn börjar min första skoldag.. lite nervös faktiskt trots att jag vet att det bara är introduktion av kursen.

Resa till Schweiz bokad också, längtar dit faktiskt :)

Min kropp sa ganska starkt emot utgång idag. Så det blev till att sitta hemma och mysa med en bok och en kopp kaffe och bara spela bra musik på spotify. Typ som hela Robyns nya platta, Oskar Linnros och som vanligt M.I.A. Vajert!
Annars hade det vart mexikansk afton på Sjösjukan med specielpris eller något på Corona och Tequila. Men eftersom jag ville ändå vara nykter ikväll, plus att regnet röt liksom till när jag under ett par svaga minuter övervägde att ta cykeln till stan.

Sitter och målar naglarna Meskalinturkosa. Imn är det nämligen turkossittningen och då ska man klä sig i institutionens vackra färg från topp till tå.
Så idag va jag och mina klasskompisar Agneta, Linda, Rikard, Vivica och Johannes på stan och kammade affärerna efter allt som va turkost. Jag försökte hålla mig till plagg som jag skulle kunna tänka mig att använda senare också, och jag tyckte nog att jag lyckades ganska fint!
Jag fick tag i en stor turkos tshirt, en halsduk och ett skärp. Och min finfina skärmkeps med paljetter som jag hittade på barnavdelningen på Kappahl. Men den kostade bara en guldtia, och det kände jag att jag kunde lösa. Och sen har jag ju ett par glaslösa solglasögon, en kofta, ögonskugga och nagellack sen tidigare. Det kan la funka fint? Jag ska lägga upp bild på outfiten imn. Den kommer att vara galen!

Igår va Jenny pang nåt så in i helvete! Haha hoppsan va packad man blev, men jösses va kul jag hade!
Igår va det nämligen GardenParty, en jättestor "sittning" för hela universitetet. Eller för de 2000 som va snabba nog att skaffa sig en biljett. Det bjöds på kycklingklubbor och potatissallad, ett glas öl/cider och dans på både bord och dansgolv.
Och middagen eskalerade ganska snabbt till en megastor fest där alla va fulla, sociala och glada.
Helt plötsligt började Drängarna spela!! Helt fab! Fast jag vet inte riktigt hur fab jag va med tanke på att en av Meskalinfaddrarna fick hålla mig uppe på benen och styra runt mig i lokalen. Hahah, men vilket jobb Rolf gjorde, för jag va med näästan hela kvällen.. Tror jag. Kanske stack hem lite tidigare än det va tänkt.

Jag kom aldrig till Lindö i tisdags. Jag spenderade kvällen väntandes på att bredbandsbolaget skulle ringa upp mig. Sen funkade ju inte skiten i vilket fall eftersom att det blev någon sorts skugga i hela södra Sverige. Jag kom inte ut förrän vid 11tiden, då Rolf ringde och beordrade ut mig till Sjösjukan. Och där dansade man på borden och svingade på sejdeln i äkta rövarstajl. Men inte en enda sjöman i sikte!
Fick höra att jag va fullast på festen, trots att jag va helt spiknykter.. ganska intressant. Sen var det ju iofs Rikard som sa det.. Han som berättade för mig på breed skånska att han va "frrrrrrokansväärrrt fuoooll".

Gjorde också mitt första secondhand-fynd idag! Det finns en jättefin secondhandbutik brevid ett ica här på söder. Egentligen skulle jag in och kika efter något mer turkost tills imn, men då ser jag en skitsnygg mörkgrön sammetskavaj i militärstuk som riktigt skriker på mig! 79 spänn senare va den min! GÖTT MOS!

Måste bara berätta om vår matsedel som jag och Ida försöker skapa. Just dessa två veckor är det ganska svårt att få någon ordning på maten, men vi försöker att ställa upp en lista på maträtter som vi kan ha i vår framatida veckomatsedel.
Så jag har skrivit upp en massa vanliga maträtter som köttfärssås, currykyckling, chili con carne, nudelwok, ärtsoppa, matpajer med mera. Och så en dag när jag vaknar och sitter och äter frukost så ser jag att Ida har lagt till pitepalt.. Hur norrländskt kan det bli?? Fantastiskt hur vissa fördomar faktiskt stämmer!
Jag skrattade också ganska gott igår när hon förklarade hur mycket hon hatade Drängarna som spelade på sittningen. Det är tydligen så att de spelar på torget i Övik nästan varje helg. Underbart!

Faan, anledning till att jag sitter uppe är att jag väntar på han Daniel som fortfarande hyr Idas rum. Ida är ute på galej med sin klass, och eftersom vårt blev inställt idag/inatt så är jag schysst och väntar på honom. Men han kommer ju fan aldrig!!!
Nu är klockan 1 och jag känner hur ögonen börjar falla ihop titt som tätt. Jag vill sova och hinna med grejer imn, inte sitta uppe och vänta på något pucko som inte har lärt sig planera sitt liv utan att vara i vägen för andra.
Buuhu!

Såhär andra dagen på nollningen kan jag inte förstå vrf jag har vart nervös.
Allt är hur kanon som helst och jag trivs helt stört bra än så länge med min klass, min institution Meskalin (mediafolk), min rumskompis Ida, och staden i övrigt!

Igår hade vi presentation av skolan, lite lärare, Meskalinfolket (våra faddrar) och gick på stadsvandring.
Senare på eftermiddagen satt vi på en slätt vid en strand som kallades Kattrumpan.. vrf vet varken jag eller ngn annan. Där köpte vi biljetter till de kommande sittningarna, presenterade oss mer noggrant för våra klasskamrater om vad vi hade för intressen och drömmar. Jag sa att min dröm va att få vara med i Hollywoodfruar om 10-15 år och berätta att jag har blivit framgångsrik och kunnat betala helt själv för det superläckra huset jag blir intervjuad i. Det tyckte folk va en bra plan.
Vi lekte också lite lekar för att bonda, fast framför allt drack vi öl och vin. Observera att klockan va 15 när vi kom dit och typ 19:30 när vi åkte hem för att byta om!
Som sagt, hem och byta om och sen bar det av in till kårhuset Corehouse där det va fest utan hejd!

Idag har vi vart på en liten mässa om alla bra företag som akn hjälpa en med studentlivet här i Kalmar. Som typ ica, så att man kunde få ica-kort, skatteverket så att man kunde folkbokföra sig i orten, friskis&svettis och lite annat. Jag folkbokförde mig här och åt billigt och äckligt sött godis. Och skaffade mig en cykelkarta över staden, det behövs!

Sen bar det av till en stor gräsmatta där vi Meskalinare, Carolinarna (lärarna) och Humanus (sjuksköterskorn) skulle tävla i dragkamp och trattfotboll.
Dragkampen gick skitbra! Meskalin vann första gången och släpptesen repet andra gången så att alla lärarna drattade på röven. Fast jag vet inte om de fattade det för de hurrade som att de hade vunnit efteråt, trots att de hade slagit halvt ihjäl sig.
Och så trattfotbollen.. Mja, det gick nog inte riktigt som ledarna hade tänkt sig. Första matchen va askul. Fast jag sprang mest runt som ett fån. Nuddade bollen någon enstaka gång, men mest stod och kollade förvirrat runt i min pappstrut som jag hade för ansiktet.
Andra och tredje matchen gick lite överstyr kan man säga, men de är Carolinarnas fel. De ska ge fan i att fuska! De hade ju inte ens på sig struten! Alla gapade strutfusk och ändå va det ingen Carolinsk lekledare som gjorde något åt det!
Det bar sig inte bättre än att jag tog initiativet och klippte av min strut på hälften och gav mig ut på planen. Charlie, en kille med guldfoten som sparkade bollar hårdare än kanonkulor, satte struten vid örat och sprang runt och gjorde mål.
Sista matchen avslutades med att alla Meskalinare, både faddrar och nollor, som hade stått åskådare rusade in på planen och bufflade ner det andra laget.
Sen gick vi hem.

Nu har jag fixat internet och äntligen kunnat gå in på min internetbank och få en uppfattning om vart min ekonomi ligger. Det har vart många tummar hållna vid kassorna eftersom jag inte alls har haft koll på hur många kronor jag har kvar.
Tidigare under dagen införskaffade jag och Linnea oss var sitt lånekort på stadsbibblan! Det ni! Många bra grejer på samma dag!

Nu ska jag ta mig en halvtimme på örat och sen blir det mys på Lindö med öl och trubadurkväll!

Jenny Ask, 04:48 - Vid det här laget borde jag vara mästare i tetris, så jävla bra och noga som jag har packat min bil! Nu bär det av ner genom Smålands långtråkiga skogar, och ut på kusten med rolig dialekt och bräckt vatten.
Så, jag tackar för min tid här i Uddevalla och stiger ur min sorgligt tomma och ekande lägenhet och beger mig ut på nya äventyr!
KALMAR, HÄR KOMMER JAG! Bruumm

Allt är bara galet. Inombords är jag helt felvrängd och utåt sett är jag helt ras. Jag vet inte riktigt vad som är bäst.

I tisdags kom pappa in med stora släpkärran och baxade bort ALLA mina möbler. Tur att köksbänkarna sitter skruvade i väggen, så illa va det!
Så sen dess har jag sovit på en luftmadrass och ätit middag på köksgolvet. Men det har funkat, känns lite som att campa under civiliserade förhållanden.

Kom precis hem från Bokenäs där jag och Daniel har lastat ur en massa grejer som jag inte behöver i Kalmar och saker som jag behöver i Kalmar, men som pappa får köra ner eftersom det inte får plats med i min bil.. Min bil är bäst att fickparkera med, not so great att agera flyttfordon. Dock får det faktiskt plats mer saker än vad man tror!

Allt sipprar ur händerna på mig. Jag har ingen kontroll över saker längre. De bara händer. Först är allt bra, sen dåligt. Jag känner så mycket just nu att jag känner hur hela bröstet blir domnat. Tankar, händelser, meningar, tiden, människor, platser - allt är likadant för mig snart. Jag hatar det, jag vill vara medveten när jag flyttar. Nykter från all känslopanik.

Jag sitter och kollar på Hulken. Eller mer suktar efter herrn som spelar before-hulk-grabben. Ruskigt fin kille.

Och när jag inte kollar på tvn så inser jag att jag är en liten människa som ska göra ett stort steg i sitt lilla liv.
Det hemska är att jag alltid har drömt om att få göra stora saker med mitt lilla liv, och nu när det väl händer så är jag så rädd att jag skäms inför mig själv. Jag hatar det. Jag hatar att känna mig liten. Och jag hatar att sakna.

Igår åkte jag upp till Therese i Borås och va med på den bästa hemmafesten på väldigt väldigt länge. 25 glada partypeeps som jag och Tess fyllde upp med drinkar. Vi va nämligen bartenders för kvällen. Fruktansvärt bra partyidé, en av mina bästa faktiskt. Alla betalade för sin sprit, och det blev ungefär 150 spänn var. Piss i havet för en sån kväll!

Imn är det dax att rota sig in på vinden och röra i all skit jag har gömt undan där. Klara får för sig att hon ska hjälpa mig, och då gör hon det. Antagligen blir det till att hiva ut lite möbler också eftersom folk inte kan bestämma sig.. Känns sådär. Men what to do, what to do..

Hyllor är nerskruvade, byråer är tömda, böcker och filmer är hemskickade och 6 st enorma svarta sopsäckar med gammal skit är slängda.