Jag sitter och kollar på Hulken. Eller mer suktar efter herrn som spelar before-hulk-grabben. Ruskigt fin kille.

Och när jag inte kollar på tvn så inser jag att jag är en liten människa som ska göra ett stort steg i sitt lilla liv.
Det hemska är att jag alltid har drömt om att få göra stora saker med mitt lilla liv, och nu när det väl händer så är jag så rädd att jag skäms inför mig själv. Jag hatar det. Jag hatar att känna mig liten. Och jag hatar att sakna.

Igår åkte jag upp till Therese i Borås och va med på den bästa hemmafesten på väldigt väldigt länge. 25 glada partypeeps som jag och Tess fyllde upp med drinkar. Vi va nämligen bartenders för kvällen. Fruktansvärt bra partyidé, en av mina bästa faktiskt. Alla betalade för sin sprit, och det blev ungefär 150 spänn var. Piss i havet för en sån kväll!

Imn är det dax att rota sig in på vinden och röra i all skit jag har gömt undan där. Klara får för sig att hon ska hjälpa mig, och då gör hon det. Antagligen blir det till att hiva ut lite möbler också eftersom folk inte kan bestämma sig.. Känns sådär. Men what to do, what to do..